Idag tvivlar jag på allt. Det goda. Det vackra. Det fina. Jag tvivlar på hans ord. Detta var kanske ett sätt att dumpa mig. Han kanske var trött på mig. Inte för att jag tycker att jag varit till mycket besvär men ändå. Han kanske funnit något intressantare och drar till med att han och hans fru skall börja om.
Det är det som är det trista med nätbekanta. De kan skriva precis vad som helst och jag kan inte "känna" om det är sant eller ej. Telefonsamtal känns överflödigt. Jag vill men inser att det kanske är bäst att avstå. Är han ärligt så måste jag backa omgående. Är han oärlig så kommer han inte ringa mig ändå.
Det som talar för att det han skrev är sant är hans sanna och uppriktig glädje när vi sågs för att inte tala om glädjen dagarna efteråt. Det faktum att han verkade sitta och vänta på mitt svar som kom via Facebook också. Jag skickade ett långt och två väldigt korta mail på ett dygn. Alla blev lästa omgående.
Ikväll skulle jag vilja maila honom och säga att jag tvivlar på allt. Precis allt. Men jag gör det inte. Varför riskera att hacka i ett blödande hjärta eller ärrad själ? Han har nog med sitt. Jag hade honom bara till låns men jag sörjer.
onsdag 30 januari 2013
tisdag 22 januari 2013
Lite glädje mitt i frustrationen
Jag var inne en kort sväng på Victoria Milan i veckan och en gammal bekanting dök upp. Vi har skickat massor med mail en gång i tiden men i och med att bekantskapen började med att han lättade sitt hjärta angående olycklig hopplös kärlek och jag sedermera försökte göra detsamma - eller åtminstone prata strul - så gick det liksom inte att tända till. Han fick dessutom allvarliga problem med hälsan men är nu tillbaka.
Jag skulle behöva ett okomplicerat ligg nu...eller helst flera. Jag är ensam, ömhetstörstande och behöver en famn att glida in i. Om någon eller något annan glider in i mig samtidigt gör absolut ingenting. Det bjuder jag glatt på. Jag har gärna sex med allt vad det innebär. Bara jag kan få lite till mellan varven. Rara mail, telefonsamtal, chatt etc. Men jag föredrar att älska med den jag valt och den som valt mig. Och jag vill inte bli avpolletterad bara för att jag är "erövrad" (vet iofs inte om detta hänt men det är en känsla)
Jag är trött på att tråna efter de omöjliga och ouppnåbara. Jag är trött på att vara en "tillfällig förbindelse". Jag behöver och vill gå vidare. Jag behöver distraktion och något glatt att se fram emot. Jag behöver känna mig åtrådd. Jag behöver få tillbaka den delen av livet som jag saknar något alldeles oerhört (sex en gång i kvartalet räcker inte för mig). Jag är less på de som "droppar ut" i oändlig tystnad eller inte ser en relation som seriös trots brist på äktenskaps- eller trohetslöften.
Inget möte är bestämt men jag märker att såväl han som jag flirtar för första gången. Vi har varit mer som syster och bror under den tid vi umgåtts men nu finns det spänning i vår relation. Vem vet....kanske kan jag finna en trygg tillfällig hamn i alla fall. Jag hoppas i alla fall detta!
Under tiden roar jag mig med att retas jag med den ouppnåbare. Jag är kaxig som f-n vilket är fasiken så mycket lättare nu när jag kanske har en intressant backup. Kaxigheten väcktes dock redan innan den grekiska guden gjorde entré i mitt liv igen - jag hade fått nog helt enkelt och demonstrerade mitt oberoende med dråpligt text och en småelak men rolig illustration. Jag har en hel kampanj i bakfickan....allt elakare och elakare men oerhört fyndig. Det finns hjärta i mig även när jag muckar gräl med eller ber om smisk av mina manliga vänner (blev lite småkåt där får jag erkänna).
Ja jag kommer få smisk om #1 och jag möts någon mer gång. Var så säker på det. Men det kan det vara värt. Fram tills dess ger mig hän åt min grekiske gud....jag behöver något nytt att bli besatt av
Jag blev helt enkelt glad. Jag blev jätteglad!Han är en av de där gediget goda männen. Han har ett hjärta av guld, en förmåga att uttrycka sig i mailformat och kan skriva långt. Han kropp hör snarare till en grekisk gud än en människa som vandrar på jorden. Duktig i karriären och oerhört het på det hela taget. Denna killen är kvalificerad....på nästan alla sätt utom ett. Sen har han kanske ett drag av narcissism ...eller också är det bara gott självförtroende. Det återstår att se.
Jag skulle behöva ett okomplicerat ligg nu...eller helst flera. Jag är ensam, ömhetstörstande och behöver en famn att glida in i. Om någon eller något annan glider in i mig samtidigt gör absolut ingenting. Det bjuder jag glatt på. Jag har gärna sex med allt vad det innebär. Bara jag kan få lite till mellan varven. Rara mail, telefonsamtal, chatt etc. Men jag föredrar att älska med den jag valt och den som valt mig. Och jag vill inte bli avpolletterad bara för att jag är "erövrad" (vet iofs inte om detta hänt men det är en känsla)
Jag är trött på att tråna efter de omöjliga och ouppnåbara. Jag är trött på att vara en "tillfällig förbindelse". Jag behöver och vill gå vidare. Jag behöver distraktion och något glatt att se fram emot. Jag behöver känna mig åtrådd. Jag behöver få tillbaka den delen av livet som jag saknar något alldeles oerhört (sex en gång i kvartalet räcker inte för mig). Jag är less på de som "droppar ut" i oändlig tystnad eller inte ser en relation som seriös trots brist på äktenskaps- eller trohetslöften.
Inget möte är bestämt men jag märker att såväl han som jag flirtar för första gången. Vi har varit mer som syster och bror under den tid vi umgåtts men nu finns det spänning i vår relation. Vem vet....kanske kan jag finna en trygg tillfällig hamn i alla fall. Jag hoppas i alla fall detta!
Under tiden roar jag mig med att retas jag med den ouppnåbare. Jag är kaxig som f-n vilket är fasiken så mycket lättare nu när jag kanske har en intressant backup. Kaxigheten väcktes dock redan innan den grekiska guden gjorde entré i mitt liv igen - jag hade fått nog helt enkelt och demonstrerade mitt oberoende med dråpligt text och en småelak men rolig illustration. Jag har en hel kampanj i bakfickan....allt elakare och elakare men oerhört fyndig. Det finns hjärta i mig även när jag muckar gräl med eller ber om smisk av mina manliga vänner (blev lite småkåt där får jag erkänna).
Ja jag kommer få smisk om #1 och jag möts någon mer gång. Var så säker på det. Men det kan det vara värt. Fram tills dess ger mig hän åt min grekiske gud....jag behöver något nytt att bli besatt av
måndag 14 januari 2013
Trött på att inte finna det jag vill ha
Varför är det så svårt att finna det jag vill ha? Det finns massor av män på Viktoria Milan men de jag vill ha lyser med sin frånvaro. De riktigt bra killarna försvinner verkar det som.
Två singlar försvann i rök de sista två veckorna. En utan någon förklaring alls - den andre med en förklaring som gjorde mig andlös. Jag skrev visst "single" men det var inte riktigt sant. Hans fru bor utomlands så äktenskapet är stendött - han lever singleliv fullt ut. Hans insikter om var han befann sig i livet och varför han backade tre steg gav mig ett ännu större förtroende för honom än jag redan hade. Han var för bra att vara sann....eller rättare sagt....han var sann mot sig själv, sin familj och mig.
Det sved lite ändå. Och sanningen dök upp två dagar efter att han bommade en dejt med över 30 minuter. Jag hade inte fått något telefonnummer men hittade det via Eniro. Redan när jag ringde så kände jag att det var något skumt. Man kommer inte 45 minuter försent på en första dejt. Avskedsmailet kom två dagar senare där han redogjorde för sina insikter och skrev att han inte skulle ha mer kontakt med mig. Jag undra om han läste mitt svar....
Eftersom mitt liv står stilla totalt i övrigt så välkomnar jag allt dejtande jag kan få. Men varför händer allt i stim? Varför dyker inte någon upp under en lång och seg julledighet? Varför dyker de upp nu när jag är fullskiten med jobb på alla fronter.
Min Victoria Milan profil är stängd trots nytt gratis Premiummedlemskap. Stället får mig att må dåligt av många skäl. Gamla minnen, dåligt uppförande hos en del män, den sista tidens känsla av att bli ratad av de killar som är riktigt bra samt en viss utmattning över "det vanliga tugget" gör att det gör ont. Riktigt ont ibland. Fast egentligen är det väl livet i övrigt som gör mest ont. Jag är känslig nu.
Två singlar försvann i rök de sista två veckorna. En utan någon förklaring alls - den andre med en förklaring som gjorde mig andlös. Jag skrev visst "single" men det var inte riktigt sant. Hans fru bor utomlands så äktenskapet är stendött - han lever singleliv fullt ut. Hans insikter om var han befann sig i livet och varför han backade tre steg gav mig ett ännu större förtroende för honom än jag redan hade. Han var för bra att vara sann....eller rättare sagt....han var sann mot sig själv, sin familj och mig.
Det sved lite ändå. Och sanningen dök upp två dagar efter att han bommade en dejt med över 30 minuter. Jag hade inte fått något telefonnummer men hittade det via Eniro. Redan när jag ringde så kände jag att det var något skumt. Man kommer inte 45 minuter försent på en första dejt. Avskedsmailet kom två dagar senare där han redogjorde för sina insikter och skrev att han inte skulle ha mer kontakt med mig. Jag undra om han läste mitt svar....
#1 ligger i säven och lurar eller försöker starta om sitt liv efter kraftiga bakslag
#3 lider av krossat hjärta (dock inte av mig) men började SMS:a härom natten när han var på lyran.Mitt i detta stiltje fick jag tre lunchdejter inbokade under dagen. Två har jag träffat förut. Den tredje kommer långväga och är gissningsvis chanslös men eftersom en dejt alltid lyser upp min tillvaro så vill jag träffa honom ändå.
Han jag inte skriver om alls hörde av sig i veckan - men ack vad långt bort han är. Den killen litar jag på fullt ut. Men vad hjälper det när han inte finns här.
Eftersom mitt liv står stilla totalt i övrigt så välkomnar jag allt dejtande jag kan få. Men varför händer allt i stim? Varför dyker inte någon upp under en lång och seg julledighet? Varför dyker de upp nu när jag är fullskiten med jobb på alla fronter.
Min Victoria Milan profil är stängd trots nytt gratis Premiummedlemskap. Stället får mig att må dåligt av många skäl. Gamla minnen, dåligt uppförande hos en del män, den sista tidens känsla av att bli ratad av de killar som är riktigt bra samt en viss utmattning över "det vanliga tugget" gör att det gör ont. Riktigt ont ibland. Fast egentligen är det väl livet i övrigt som gör mest ont. Jag är känslig nu.
onsdag 2 januari 2013
Horoskopsfilosferande
Jag läser två olika horoskop dagligen. Detta projekt började när jag insåg att det helt enkelt inte kan vara så att alla som är födda i samma stjärntecken kan ha samma "väg" och möjligheter att färdas i livet. Jag ville spränga hål på bubblan. Om jag korsläste horoskopen så skulle jag också kunna se om de visade samma väg eller olika. De borde visa samma väg om det finns någon sanning i detta antog jag.
Det jag fann var inte en bristande, samstämmighet eller eventuell träffsäkerhet i de olika horoskopen - de är oftast för generellt svepande i sina ordalag. Utan jag fick upp ögonen för nya valörer i livet. Under en lång period fick jag ständigt höra att jag hade problem med ett av barnen. Visst visste jag detta redan innan jag fick detta tryckt ner i halsen men horoskopet tydliggjorde problemet och visade på en alternativ väg och den vägen visade sig fungera mycket bättre än den redan valda.
Kanske var det slumpen som gjorde att horoskopet visade sig vara sant denna gång men oavsett detta så inser jag att genom horoskopsläsande så kan jag bli en bättre människa. Jag kan numera ofta läsa goda vänners horoskop - inte för att exakt tolka detta i förhållande till mitt utan mer för att få upp ögonen för att förstå vad som kanske eventuellt försiggår i deras liv utöver det jag tror. Det gör mig mer tolerant och förstående. Jag kan också använda de olika stjärntecknens profiler för att förstå olika människotyper. En människa kan vara av typen skorpion utan att egentligen vara en skorpion. Detta berikar mitt liv och gör det enklare för mig att "läsa" min omvärld.
Via mitt eget stjärntecken får jag ofta höra att jag skall sätta ner foten och markera var jag står - en väg som visar sig ge resultat. Jag får också ständigt höra att jag måste balansera arbete och "lek" (det vill säga arbeta mindre och leka mer). Kärleksgudarna lär vara med mig i år och jag skall mer luta mig tillbaka än söka. Jag skall ibland våga lämna ut mitt hjärta - ibland vara mer överseende och avvaktande. Detta läsande berikar mitt liv och gör mig mer "avslappnad" än innan. Jag får nya perspektiv - även om de inte alltid är sanna eller mitt i prick.
Klipp ur dagens horoskop:
Det jag fann var inte en bristande, samstämmighet eller eventuell träffsäkerhet i de olika horoskopen - de är oftast för generellt svepande i sina ordalag. Utan jag fick upp ögonen för nya valörer i livet. Under en lång period fick jag ständigt höra att jag hade problem med ett av barnen. Visst visste jag detta redan innan jag fick detta tryckt ner i halsen men horoskopet tydliggjorde problemet och visade på en alternativ väg och den vägen visade sig fungera mycket bättre än den redan valda.
Kanske var det slumpen som gjorde att horoskopet visade sig vara sant denna gång men oavsett detta så inser jag att genom horoskopsläsande så kan jag bli en bättre människa. Jag kan numera ofta läsa goda vänners horoskop - inte för att exakt tolka detta i förhållande till mitt utan mer för att få upp ögonen för att förstå vad som kanske eventuellt försiggår i deras liv utöver det jag tror. Det gör mig mer tolerant och förstående. Jag kan också använda de olika stjärntecknens profiler för att förstå olika människotyper. En människa kan vara av typen skorpion utan att egentligen vara en skorpion. Detta berikar mitt liv och gör det enklare för mig att "läsa" min omvärld.
Via mitt eget stjärntecken får jag ofta höra att jag skall sätta ner foten och markera var jag står - en väg som visar sig ge resultat. Jag får också ständigt höra att jag måste balansera arbete och "lek" (det vill säga arbeta mindre och leka mer). Kärleksgudarna lär vara med mig i år och jag skall mer luta mig tillbaka än söka. Jag skall ibland våga lämna ut mitt hjärta - ibland vara mer överseende och avvaktande. Detta läsande berikar mitt liv och gör mig mer "avslappnad" än innan. Jag får nya perspektiv - även om de inte alltid är sanna eller mitt i prick.
Klipp ur dagens horoskop:
Even Venus, who will leave your work sector next week will return in October and with your next big professional surge coming in March, you've reached a point where it's more about establishing where your heart stands and letting fate take the wheelJa en "battle of wills" försiggår sig definitivt och jag får rådet att lyssna men inte ge efter. Denna dags utpekade väg tar jag definitivt till mig även om detta är en sanning som antagligen gäller för 90% av världens befolkning. Vad det gäller kärlekslivet så vet jag också att jag redan har fått tillräckligt med kontakter. Jag skall luta mig tillbaka och se vad som händer. Men först skall jag vinna den där bataljen. Jag tar till mig det jag vill från mitt horoskop. Ett bra synsätt.
A 'battle of wills' is taking place where something creative or possibly romantic is involved. Someone's determined for you to accept their point of view and could be underestimating time and effort you've given to this joint venture. Make it clear you're willing to hear them out but won't be bullied into accepting their way is the only way.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)