måndag 25 februari 2013

En härlig helg

Jag har haft en härlig helg. Hela lördagen var jag på fotopromenad i skärgården med en singledejt med väldigt mycket av det jag söker. Men jag kände inget i det reella möter. Jag gör det dock då vi umgås virtuellt. Väldigt knäppt.

Det är en lång kille med allt vad bekvämlighet jag kan tänkas söka - villa, stor segelbåt och kajak. Värme, empati, närvaro i mitt dagliga liv via mail, SMS, telefonsamtal, chattar mm. Hans intressen är perfekta. Han vill inte bli ägd - han vill ha en vän att umgås med som grädde på moset precis som jag. Det låter perfekt men han drar inte ingång mig då jag träffar honom.
Jag vet inte vad jag skall göra....träffa honom igen och ge honom en andra chans...säga adjö....låta tiden gå...
Då detta möte blev ett litet antiklimax så trillade jag ner i ömkligheten och längtan efter den "omöjlige". Han som fått mig varm mest av alla men som är totalt out-of-bounds nu. Jag tänker på "han som gör rätt för sig" och som håller kontakten på avstånd. Med honom stämmer allt utom just det att han bor långt bort och som sagt inte är tillgänglig nu. Vi talades vid per telefon i veckan. Han får mig att må bra.

Jag tänker på förra veckans lunchdejt - jag funderar på att släppa in honom i alla fall. Ett enkelt okomplicerat ligg eller flera hade inte skadat.

Jag är en resenär...jag vill inte bli bunden...att hantera en singlekille som en Victoria Milan kontakt känns inte rätt. Det vill säga att umgås med honom för att jag behöver en kropp och en tillflykt. Jag är ingen hjärtekrossare.Men å andra sidan behöver jag mer än vad männen på Victoria Milan brukar kunna ge mig.


torsdag 21 februari 2013

Vad gjorde honom het?

Min Victoria Milan dejt häromdagen slutade med en av härlig omfamning mitt på stans centralstation. Nog kändes det rätt men jag var ändå lite förvånad. Det var rart, hett och härligt men fulltständigt anständigt. Bara en darrning och ett djupt andetag avslöjade honom. Jag mailade och frågade vad han hade tänt på. Han svarade till synes ärligt med ett skarpt och välformulerat språk.
Han hade noterat min energinivå och funderat på hur den kunde använts i sängen.

Han hörde min röst och undrade hur det hade låtit om den hade fått ljuda helt ohämmat på ett hotellrum någonstans i stan.

Han hade funderat på mina bröst. Skulle de se ut som på bilden eller var det effekten av en vidvinkelförstoring som jag sanningsenligt hade upplyst honom om.

Han hade tagit in min person, skärskådat mina läppar och mun som är ganska liten. Han hade funderat på hur det hade känts att få sin lem omsluten av min mun. Hur tight hade det känts?

Han såg mina fingrar och tänkte på hur jag kunde smeka mig själv blöt och kanske hade gjort så en gång när vi bollat heta mail. Han bekände att han just då fick praktstånd under den rutiga duken på det ebenholtsfärgade bordet. Han både skämdes och njöt.
Jag svarade med mina samlade erfarenheter. Det vill säga att inget vi kan göra på ett rum någonstans kommer att gå honom förbi utan att påverka honom på något sätt. Kanske i form av smärta och bakläxa i livet. Kanske i form av en ny väg.och ändrade levnadsomständigheter. Kanske både och eller också bara lite dåligt samvete. Det handlar inte bara om "lust och känsla" - det handlar om smärta också.

Jag har nu lämnat tillbaka två män ”hela och rena”. En levde i en öppen relation som höll på att spåra ur och en höll på att skilja sig men ändrade sig på grund av nya yttre fiender. Jag vet inte om jag orkar med en liknande historia igen.

Jag bryr mig om de jag möter. Jag vill dem väl men jag själv tar stryk.

Och så väntar jag förstås på mannen som gör rätt för sig innan vi kan ses alls. Men detta gör inte ont - det är bara frustrerande.

Oegennyttig kärlek och kärlek utan att äga sliter nästan lika hårt som den "traditionella".  Enda skillnaden är att man vet att man bara har dessa män till låns. Det givna spelet ger en viss trygghet men det kan göra jäkligt ont ändå. Man är ständigt på undantaget vad det gäller uppmärksamhet - ofta är allt annat viktigare.

Så vad gjorde jag nu med min lunchdejt?
Jag la bollen tydligt i mitten av planen.
Han svarade genom att gå fram och titta på bollen.
Vem vet om det blir en ny halvlek?

onsdag 20 februari 2013

Den manliga åtrån

Det var strax efter fyrtio år som jag insåg hur lätt det är att ragga upp en man. Jag berättade min erfarenhet för en manlig vän som erkände:
"Du behöver bara vinka när du är i en bar och så står vi där med pittarna i handen i rad". 
 Det tog några år till innan jag testade IRL och jag får erkänna - jag har problem med detta.

Med en man kan man aldrig veta - åtrår han verkligen mig eller åtrår han bara en kvinna med en mjuk famn, två tuttar och fyra stycken blöta blodröda läppar? Med en man vet man aldrig om man är en tillfällig erövring - en fjäder i hatten - och något som sen snabbt glöms. En kvinna vill aldrig vara en i mängden. Jag vill veta om en man verkligen åtrår mig  JUST MIG!

Inte för att jag har testat hur en kvinna fungerar i samma situation men jag vet hur såväl jag som mina väninnor fungerar. Jovisst kan vi ha "könlös" sex men det sker mer sällan än för män (tror jag). Vi har svårare att släppa taget. Vi tittar bakåt samtidigt som vi går framåt. En del av oss gör inte som jag - det vill säga de gasar sig inte ut ur de svåra kurvorna. De ligger istället på rygg som hjälplösa skalbaggar och ömkar sig i månader. Jämmer och elände.

Jag var på lunch igår med en man jag hittat på Victoria Milan. Hans strålande fysik, hans CV och hans uthållighet hade gjort mig nyfiken. Han hade uppvisat stil, integritet, eftertänksamhet, djup och hjärta i min mailkorg. Han hade uppvisat uthållighet. Han mötte upp mig med en hejdunder kram. Jag kikade på honom och insåg att han trots sina 1.84 var av typen "vältränad men spenslig" det vill säga ingen dunderhit.

Vi hade en bra lunch och ja - jag fann honom rätt sexig men höll tillbaka eftersom jag var lite osäker på hans förutsättningar att träffa mig. Själv måste jag dessutom erkänna att jag har jag lite för många möjligheter just nu och vill intervjua alla sökande till tjänsten innan jag rekryterar. Mot slutet av lunchen hade han avväpnat mig rätt rejält dock. Han hade pillat på mig omgångar, benet sökte sig fram under bordet, djup ögonkontakt mm. Jag retade honom "orfrivilligt" genom att slå honom på armen skämtsamt. Det där spelet sköter sig självt vare sig man vill eller ej.

Efter två timmar var det dags att bryta. Vi tog farväl på centralen. Han drog mig intill sig,  kramade och kysste mig på kinden med ena handen placerad på min stjärt. Allt detta var "välbekant och tryggt" med tanke på den kemi som hade byggts upp. Det ovanliga var hans djupa inandning och ofrivilliga rysning. Som ett asplöv i sommarvinden rasslade åtrån i hans kropp. Det var mysigt, det var skönt, det var sexigt att se en man bekänna färg så där mitt i vimlet på en centralstation. Det var härligt.

Jag gick småleende därifrån, tänkte lite grand och frågade mig själv - var det mig eller var det fenomenet "kvinna" han tände på?

 

lördag 16 februari 2013

Paus och kaos

Sömnbristen är akut och alla utrymmen för intryck är fulla.

Hetingen från dejten för två veckor sedan är avpoletterad totalt. Eller rättare sagt han så blev arg när han inte fick hela mitt förnamn - som är jäkligt unikt och spårbart vilket hans förnamn inte är - att han kastade in handduken. Jag svarade att han kunde få såväl fullt förnamn som efternamn om han skickade mig detsamma. "Jag vill inte ha något strul" svarade han och sa att han hade bestämt sig. Bra för jag fixade inte hans prat och jag har nu i efterhand insett att han antagligen var ute efter ett anonymt förhållande med mig. Jäkligt fegt och konstigt agerande i alla fall. Precis som om han sökte ett skäl att dumpa mig.

Det händer kul saker också.....

En "riktig man" - single och fläckfri - fyller min mailkorg och min mobil med SMS. Vi pratas vid ungefär varannan dag. Han ser bra ut och har hus, sommarstuga, segelbåt och tjänstebil. Han är till synes utan ryggsäck - tio år sedan separation från sambon han hade barn med. Han ger mig samma "må bra" känsla som #1 gav mig en gång. Han är ständiga närvarande....

Dejt var planerad till i fredags men den blev inställd. Hans pappa blev sjuk. Jag gick på AW med kollegor i stället.

#1 och jag har en yrkesrelation numera medan han löser sina två stora problem. Jag hittade ett potentiellt jobb åt honom i hans hemstad varvid jag fick överlämna hans CV till en gammal kollega. Jag höll på att dö av chocken när jag såg layouten och ordbajset och erbjöd mig att massera hans CV istället för hans rygg som numera är förbjuden frukt. Han accepterade och nu är den levererad och klar. En ny layout, order om var han skall klippa och vilka avsnitt han skall skriva om är levererat. Han tog emot mina förslag med en slags förtjust maschosism. "Kill your darlings" och han höll med. 


Jag är väldigt nöjd med den relation jag har med #1 - inget gör ont. Vi är superstarka båda två och har en alldeles unik "vänskap" eller yrkesrelation eller vad man nu kan kalla det för. Jag har egentligen avsagt mig all slags vänskap (vis av erfarenheter med andra män) men en man man delat kött med kan inte "bara" vara en affärsbekant även om det är det bästa ordet. Jag är helt trygg i vad-vi.nu-har-för-relation och vet att vi kommer ses igen oavsett vad som händer i våra liv och oss emellan. Han behöver inte vara min älskare - han duger till annat också.

En man från Victoria Milan fyller min mailkorg med heta rykande heta mail. Han vill ha cybersex men jag vägrar. Med all list jag kan uppbåda håller jag honom stången. Jag vet att ger jag honom det han behöver virtuellt så försvinner han i 2-3 veckor. De gör så männen....de blir mätta fort och lätt och är nöjda rätt länge medan jag bara får ökad aptit av cybersex. Men han är het - jäkligt het. Måste ses och upplevas IRL någon gång. Han vill träffas med det är svårt att få till första mötet.

Jag är lite aktiv på en annan dejtingsite än VM - mest för distraktions skull. Det hjälper bra när så behövs. I övrigt utsliten men vid gott mod


söndag 3 februari 2013

Arkiverad

Jag arkiverade alla mailen idag. Jag vill inte se dem. Jag vill gå vidare. Och jag gör det ganska så bra bortsett från denna stund vid datorn.

Jag kan få tårar ibland fortfarande men jag fyller på med positiva saker. Jag parkerar bollen på den andra planhalvan tills att jag åker till hans hemstad i vår. Jag lovade att höra av mig innan den resan.Det ger honom tre hela månader "at his own devices" eller i alla fall utan mitt inflytande.Om han dyker upp på den utlovade lunchen så har han full immunitet. Jag kommer inte att förföra denna gifte man. Han är tillbakalämnad "hel och ren". Hans hjärta får han ansvara för själv. Mitt är trasigt.

Kontot på Viktoria Milan är stängt sedan början av januari. Mitt hjärta gjorde ont då några bra kandidater dragit sig tillbaka. De gifta för att reda ut sina syften och singlarna gissningsvis för att de hittat någon med eller utan VM´s förtjänst. De bra killarna försvinner helt enkelt.....

Igår hade jag en dunderdejt med single kille. Han var lång och såg bra ur. Hans rygg fick min mun att vattnas. Men vad pratade han om? Ofta var det meningslöst pladder men så ibland så kunde det glimma till. Han verkade vara en bra människokännare - han ställde djupa och lite provocerande frågor ibland. Vi hade kul rätt och slätt!

Någonstans gick pladdret över i flirt. Ömsint pillande, noppande, strykande och plötsligt lutar han sig över det lilla barbordet och kysser mig. Han lukar gott och jag njuter en stund. Jag log efteråt och kände "han är min". Men vill jag ha honom? Vill jag äta limpa i brist på bröd? Eller kan det finnas en diamant inne i det lite meningslösa pladdret?

Han hade extremt god koll på läget och han ställde raka frågor när han tvivlade. Jag gav så bra svar som det bara gick. Vi flyttade över till en mysig soffa framåt 12-tiden. Lek och smek och pladder.

Jag upptäckte ett vältränat fotbollslår som fick mig att kvida av välbehag. Han frågade om jag ville missa bussen och stanna över men jag sa nej. Han ville träffa mig på söndag redan men jag sa nej. Mer lek och smek och pladder.

Klockan 00:40 sa han att det var dags att gå mot min buss som skulle gå 01:03. Jag var imponerad men väldigt förvånad. För första gången i livet slapp jag slita mig från en vän och springa till bussterminalen. Här var det ordning och reda. Han escorterade mig kärleksfullt till bussen och jag blev rejält upphånglad de sista minutrarna. Det kändes både härligt och "fel"!

Det är en oerhört skillnad på männen på Victoria Milan och single killar. Men jag inser att det går att få sex utan äktenskapslöften med single killar även för mig. Är jag redo ännu? Å andra sidan - behöver jag vara redo? Jag vill ju bara ha kul!