fredag 29 mars 2013

Varför är single killarna räddare än de gifta?

Efter snart två år till och från på Victoria Milan så är min slutsats att de gifta männen är mindre rädda om sina äktenskap än vad singlarna är om sin frihet. Singlar vill vara anonyma hur länge som helst. Mängder av trivsamma och präktiga äkta män har däremot presenterat sig med fullständigt namn och kopplat upp sig mot min profil på diverse olika sociala nätverk. En single verkar helst både köra första dejten och borda en helt anonymt ett antal gånger innan han säger vem han är. Han får något vilt i ögonen eller drar sig ur mailkonversationen ganska så omgående när identitetsfrågor kommer på tapeten.

Det är inte så att jag frågar singel-kandidaterna vad de heter men de blir förbaskade när jag inte vill ge dem mitt fulla förnamn vilket innebär att jag blir 100% spårbar. Då jag i det läget säger att de kan få det om jag får deras fulla namn så drar de sig ur. Självklart erbjuder jag dem mitt fulla namn i retur – det vill säga om det inte klarar av att Googla själva. Men det hjälper inte. Min slutsats i dessa fall är att de vill vara anonyma men accepterar inte att jag också vill vara det.
En gång hade en singlekille hittat min Facebookpage och berättade detta spontant. Då jag nämnde att jag hittat hans Facebook så sa han att det var OK. En timme senare dumpade han mig dock med ursäkten att han inte villa ha ihop det med någon som knyter an. Jag gissar att anonymitetsproblemet fanns med här. Men vad vet jag egentligen...inte ett enda skit. Per mail har man ingen aning om vad som är sant eller falskt. 
Jag är nog naiv men jag trodde inte anonym sex och anonyma relationer förekom annat än undantagsvis IRL och på film. Det vill säga att folk dönar i säng efter en blöt kväll på krogen. För egen del skulle jag aldrig lämna ut vare sig min kropp eller delar av min själ till en man som inte har stake för att stå för vem han är. Neppeligen. Glöm det! Jag vill veta vem jag ger mig i lag med - det gäller såväl säkerhet som att jag inte tänder på osäkra och otrygga män. Jag vill inte ha ett anonymt knull!

Till saken hör också att jag haft en Internetstalker efter mig i över två år. Jag vet vad folk är mäktiga att göra i anonymitetens namn. Jag vet exakt vilken effekt det hade på denna person när han avslöjade sin sanna identitet på LinkedIn där han bevakade min profil dagligen. När han insåg att allt han skrev till mig och alla hot mot mig gick att spåra till honom så la han av.
Man kan göra mycket ont i anonymitetens namn - man behöver inte ta ansvar över huvud taget.  
Jag kan i och för sig förstå om en gift man eller en man i relation skulle vilja vara anonym. Men de fåtal jag varit i kontakt med har agerat precis tvärt om. De har klart och tydligt skyltat med vilka de är. Jag gissar det är för att skapa förtroende och jag gissar att det varit väldigt trygga män jag mött.


Relations- och intimitetsrädda singlar

Singlekillar ter sig rädda för såväl intimitet som relationer. De verkar fastna i beräkningen:
"Vad kostar kakan? Undra hur god den är? Kostar den inte lite för mycket? Nej den är nog för dyr...jag törs inte". De vågar inte ens smaka på kakan. Det är precis som om ett ligg eller flera kan leda till ofrivilligt äktenskap. Jag förstår mig inte på dem. Man har ju full beslutsrätt under hela resan. Man har rätt att ändra sig.
Män i relation tar för sig på ett annat sätt. Gilla eller ogilla - rakt spår. Raka rör. Men de är ju gifta och kan alltid gå på reträtt när som helst...."jag är ju gift". De är väl också intimitetshungriga så till den milda grad att de struntar i risken att "knyta an".

Nu får jag säga att jag faktiskt inte haft ihop det en enda gång med en gift man – annat än med en som fick leka och en som var i skilsmässa. Men jag tror detta gäller för alla gifta män. De har en slags grundtrygghet i äktenskapet och det vet att de när som helst kan välja att vända tillbaka utan att behöva förklara särskilt mycket.

Så hur gör man för att få en "trogen" single älskare?



torsdag 28 mars 2013

Det händer mycket positivt nu

Förvirrad och smått i kaos drog jag ut på stan i fredags. Intrycket av den vän som inte höll fullt ut - eller om det var jag som inte gjorde det - hade förvirrat mig rejält. Gamla känslor och gamla erfarenheter virvlade upp i min hjärna och mitt hjärta var lite tilltufsat även om någon "kärlek" aldrig förekommit i denna nätrelation.

Jag drog in på favoritbaren och träffade min fenomenale väninna. Hon som alltid skrattar och som bjuder in den ena efter den andre i cirkeln av vänner. Jag hade jättekul. Jag tog så småningom en promenad runt baren. Det var trångt och folk svajade betänkligt. Där var han plötsligt....leende. En trivsam, snygg och stilig single som började konversera mig.

Vi åt lunch idag. Vi har gjort massor med annat också på bara några få dagars bekantskap men vad lämnar jag inte ut här i denna blog. Jag vilar lycklig i en IRL relation där vi båda blev attraherade och tände på varandra utan att ha tagit omvägen via vare sig websex eller den minsta lilla diskussion om sexuella preferenser. "Här och nu" var det som gällde. Det var ett ljuvligt spel - kurtis på högsta nivå.

Killen skrattar, pratar och bubblar som jag, ser väldigt bra ut, har oerhört sofistikerad stil, har en perfekt "CV", kan föra sig och vet hur en man skall hantera en dam. Vi förstår varandra yrkesmässigt och han verkar vara väldigt framgångsrik. Han har stil och ett varmt hjärta.

Jag fattar inte vilken tur jag haft som sprungit på denna pärla. Jag skall syna honom noga och håller han fullt ut så kanske jag ger upp kommande single liv. Han är tillräckligt bra för att jag skall inse att jag bara "måste" ge oss en rejäl chans.
Släng er i väggen alla föregångare och alla ni som aldrig träffade mig. Ni har ingen aning om hur en herre skall föra sig eller för den delen hur en dam skall behandlas. Ni har massor att lära er!
Jag tänker inte orda mer här och nu om denna relation - den är för viktig för mig. Dock skall sägas att det inte går någon som helst nöd på mig. Just nu får jag precis allt det jag behöver och lite till. Det finns några kommande blogposter och gror i min hjärna - de skall skrivas. Det finns en del obearbetad ilska som bubblar upp när jag är trött som idag - jag skall avreagera mig här. I övrigt är superharmonisk.

ps. Min VM profil är givetvis stängd.

fredag 22 mars 2013

Förvirrande dejt

Just hemkommen från en förvirrande dejt. Jag träffade en singlekille jag mött på Victoria Milan så dejten hade det där konstiga draget av reservation och men samtidigt öppen inbjudande sexualitet. Single killar är ofta räddare än de gifta. Det är precis som om det har mer att förlora....konstigt nog.

Vi träffades på stan strax bredvid hans bostad. Med vad som kunde varit en förevändning var vi tvungna att gå in och fixa ett ärende i lägenheten. Mina varingsklockor ringde givetvis men jag accepterade att följa med. Jag visste hans fulla namn tack vare min egen fyndighet. Han hade inte sagt det. Detta kändes konstigt.

Han var öppet sexuellt inbjudande och tog på mig. Han visade upp sitt vackra hem, bläddrade i en bok och kom mig väldigt fysiskt nära. Han satt i soffan på ett sätt som stolt exponerade det han har. Jag var öppen, pratade kanske lite för mycket, försökte fråga mer än förra dejten och det gick bättre. Denne man gav mig andrum på ett annat sätt.

Jag var intresserad givetvis men inte för snabbsex för stunden. Jag hade aldrig gått med på det. Men jag var inte bekväm då miljön var för utlämnande men jag ville veta mer. Jag blev törstig och bad om ett glas vatten. Precis som han gick sa han att jag hade ljugit om en detalj om mitt utseende. Samtidigt som han hämtade det skickade jag ett lugnande meddelande till min virtuella livlina. Vi kvinnor har ofta det - den fysiska säkerheten är viktig.

Han kom tillbaks precis som jag la ner telefonen. Han sa en vänlig kommentar som tydde på att han visste varför jag haft den framme.

Jag vet inte vad han hade väntat sig men plötsligt hade han fått brådskande mail från jobbet. Det vet i sjutton när han läste det - jag märket det aldrig. Strax senare står jag där på gatan och känner mig allmänt vilsen. Vad fasiken hände?

Det kom en förklaring per mail några dagar senare. Jag kan känna att han var ärlig men samtidigt känner jag mig blåst. Med referenser till en nyligen känslig historia drog han sig ur. Han ansåg jag var för seriös fastän jag söker en älskare. Fastän jag såväl i profil som i våra mail framhåller vad jag vill ha - en vän att leka med. Em vän att lita på och leka med. Han å sin sida ville hitta en kvinna att nyttja utan behöva knyta an.

Kanske var hans ord bara en fasad. Kanske var sanningen att jag inte dög. Men varför jobbade han så hår och så länge med att sälja i sig. Jag fattar det inte.

Trots allt. Jag väljer att tro på honom. Mönstret stämmer med mina egna iakttagelser och vad har jag för val?

torsdag 21 mars 2013

Gåtan vad gick snett om det ens gjorde det?

Jag förväntade mig ett möte på neutral mark. Det är det varje kvinna förväntar sig och vill ha på en första dejt. Jag hade inte ens haft ditt fulla namn om jag inte varit förutseende att göra den där sökningen på Facebook. Tror du jag följt med alls utan ditt namn i bakfickan?

Första intrycket av mig kan inte ha varit helt fel annars hade du inte försökt ”sälja in dig” alls. Min reaktion på din säljsinsats var viss reservation. Jag gladdes med dig över din framgång men jag tar ingen för pengarnas skull. Det är insidan som räknas….och ett givetvis ett yttre som är Ok.  Vad jag kunde se så var det pluspoäng där – såväl insida som yttre.

Sen var du väldigt öppet sexuellt inbjudande men det var inte rätt i sammanhanget. Det hade funkat på ett café eller i en bar men inte i ditt eget hem på en första dejt. Sorry, men det kändes inte riktigt bra.

Vad sa jag, vad gjorde jag för fel undrar jag?
Jag var reserverad delvis, jag var definitivt obekväm, mina strumpor var osexiga  – jag hade inte räknat att behöva dra av mig mina vinterboots och jag pratade kanske om fel saker och för mycket. Men mitt i alltihopa undrar jag - vad hade du förväntat dig för resultat egentligen? En helkåt dam som bordat dig omgående eller en bara en titt? Jag var konfunderad och fattade inte dina syften.

Det finns en nackdel med att träffa många - man blir kräsen med tiden. Du var den första fullständigt fria single som skulle kunna ha platsat i min värld....som älskare....till lyst och glädje. Jag ville möta mannen i telefonluren – mannen jag ”connectat” med.  Mannen som fick mig lugn när jag speedade. Mannen som fick mig att spinna som en katt sent den där natten. Han fanns i din lägenhet. Hon som du gillade var också där. Jag vet det. Men de träffades aldrig IRL. Vi träffades aldrig.

Just nu känns det som om det hade varit bättre att ha legat kvar i den ljuva fantasivärlden. En våtvarm vänlig filt som gör exakt det jag önskar men som tillförs näring selektivt precis i den omfattningen jag vill. Jag hatar webbsexandets sura eftespel - det vill säga då man inte matchar.

Mitt svar på denna gåta vad som gick fel är helt enkelt det oväntade inslaget av att byta ram  – din  sanslöst vackra och trivsamma lägenhet. Det satte mig totalt ur spel.

 

måndag 18 mars 2013

Nu är det kokta ägget stekt

En av de killar jag mötte i våras via en vanlig dejtingsite dök upp i min mailkorg på Victoria Milan i kväll. Killen dumpade mig på ett väldigt besynnerligt vis. Efter en trevlig flirtig middag så skulle han gå hem och se på fotbollmatch - klockan 19:30. Vi hade träffats klockan 18:00. Inte ett ord till förklaring. Jag var dumpad helt enkelt.

Detta var i och för sig inget konstigt - alla kan inte gilla alla. Hans beteende under middagen sa mig dock att det funkade bra. Men jag gissar nu att amerikanare beter sig annorlunda på dejter (jag har råkat ut för en liknande till). De är artiga och spelar ett "spel" att få kvinnan att må bra. Sen schavotteras hon efteråt i stället. Svenska killar däremot försöker inte alls om det känns fel.
Jag har varit på cirka 15 dejter. Alla utom två ville träffa mig fler gånger. Båda två var amerikaner. Detta är helt klart för få för att ge något statistiskt underlag men jag tror det är en kulturell skillnad.
Åter till VM - tyvärr var jag ärlig nog att snabbt avslöja för denna kille att jag hade träffat honom tidigare. Jag skrev att ge honom nyckeln skulle vara meningslöst. Men jag är inte mycket för katt och råtta lek eller hämnd heller för den delen.

Inom loppet av några minuter hade vi skickat lite mail fram och tillbaka och jag gav honom trots allt min nyckel. Detta gjorde jag mest för att utjämna "maktbalansen". Jag vet exakt vem han är - hans fulla namn. Men han känner inte till mitt namn. Han fick åtminstone få se vem det var på bild.

Vi skrev inte många rader efter att han fått min bild. Han var trött och skulle lägga sig. Men han är on-line fortfarande. Hur fasiken gör jag nu. Smäller i dörren - skär tasken av honom eller blockar honom? Det vet-i-fasiken. Jag är fortfarande förbannad på honom.




Två dagar senare....

Jag skrev ett vänligt mail med några tips om livet på VM. Sen satte jag min profil som dold för icke-favoriter. Självklart är han inte på favoritlistan. Jag lever numera enligt deviset "ut med de som får mig att må dåligt men utan aggression".

lördag 16 mars 2013

Villrådig i dejting-djungeln

Dejten från förra veckan - han som inte ville ha en kärring - var en oerhört sympatisk och skärpt kille. Men han hade också en rejäl övervikt vilket han presenterade efter att vi kommit överens om en dejt. Jag kunde ju inte gärna backa då. Jag ville ge honom en chans och det fick han. Han var ingen gubbe kan jag tillägga - trots övervikten.

Killen var en proffsdejtare med över hundra träffar. Han hade ett protokoll han följde - inte på pappret men i minnet. Frågorna haglade över mig och jag svarade beredvilligt även om jag fick en känsla av att det var ett korsförhör snarare än en dejt. Jag svarade för han var kul, provocerande och gav mig en scen. Jag gillade hans hjärna.

På slutet av kvällen stämde han av hur mötet hade gått och ja sa som jag kände att det var en trivsam stund men inget att bygga vidare på. Han sa att han förstått det då jag inte frågat honom nästan något alls.

Visst är det så - är man nyfiken på någon så frågar man. Å andra sidan måste man ge motparten en chans att ställa egna frågor. Och hade jag velat fråga så hade det varit som att spotta i motvind.

I torsdags fikade jag med en gammal nätbekanting från Victoria Milan. Han ville komma längre i sin skilsmässa innan vi sågs. Nu var han redo. Han var lugn, snäll och hade en fysik jag gillar: Jag gick ner i varv när jag träffade honom. Min röst började bottna igen i diafragman - något den inte gjort på veckor. Han var OK om än något grå och lågmäld.
Jag känner mig som en resenär i livet. Jag behöver någon men frågan är om jag har tid att stanna upp.

I funderingarna över dessa frågor öppnade jag upp min profil igen. Det känns som om jag behöver bli golvad av någon lika bländande som #1 - min affärsman. Han stör mig fortfarande i form av att han satte upp en mall för det jag söker. Jag vill ha en man/älskare som har samma effekt på mig annars kan det kvitta. Jag försöker verkligen göra mig fri från detta spöke men det är svårt....

I går kväll hittade jag en lovande profil. Makalös CV, single och med bra bilder. Klockan fyra i natt vaknade jag upp och killen var on-line. Vi växlade några ord och jag skickade lite bilder. Sen somnade jag dråpligt mitt i alltihopa. Jag tror han blev lite skärrad eller besviken för jag hade ingen nyckel till hands bilder på morgonen. Jag  har skickat mina ursäkter för att jag somnade utan förvarning. Jag hoppas de godtas för killen såg lovande ut. Men det har de gjort så många gånger förut. Jag börjar bli luttrad.

 

fredag 8 mars 2013

Jag vill inte ha en kärring

Nu är jag riktigt ilsk igen. Inte så mycket för min egen del utan för mina systrar i samma ålder. Jag råkar gång på gång på män som säger eller skriver i sin profil på Victoria Milan eller andra dejtingsiter 

"Jag vill inte ha en kärring"
Nej men titta dig i spegeln då! Tänker jag i mitt stilla sinne. Hur mycket gubbe finns inte där. Jag ser lätt övervikt, plufsiga ansikten och lätt eller rejäl kulmage på de flesta killar över 45 år. Fotografi samt längd och viktuppgifter ger en ganska så hyfsad bild av en person. Sen kan givetvis en människa ha en ungdomlig själ som lyser igenom ett lite äldre skal men jag fattar inte hur de kan med att uttrycka sig så innan de ens mött en människa. Såsom du skulle vilja bli bemött skall du bemöta din omgivning.

Ett annat typiskt uttryck på Victoria Milan är:
Min fru är inte så  passionerad längre
Nej det tror attans det, Titta dig i spegeln. Se kulmagen. Hur ofta tar du hand om disken? Lär känna dig själv. Lär känna henne - var är hon i livet nu? Varför slutade du prata med henne?


onsdag 6 mars 2013

Hur man kontaktar en dam på Victoria Milan

Könsfördelningen är skev på Victoria Milan. Det är bara att inse. Här är några tips för en man som vill lyckas.

Läs alltid damens profiltext och match noga. Fundera på om du kvalar in. Kontakta henne sedan på ett sätt som visar att du förstått det du läst. På detta vis ger du henne en känsla av att vara sedd och inte bara någon som råkat komma upp i listningarna. Det värsta budskap du kan ge en dam är att hon är en i mängden.

Kontakta henne inte med ett allmänt "Tjena hur är läget?" - de flesta av oss har inte tid för slötchattade. Det väller in mail hos damerna

Kontakta henne inte med en tom profil. Du måste visa vem du är i form av en väl bearbetad profil och personlig text. Damerna väljer i första hand de som vågar visa vilka de är framför de "gråa gubbarna" med standad-check-boxad profil. Att reda ut den mest grundläggande informationen som bör stå i var och ens profil på tu man hand med var ny man i mailboxen tar för mycket tid. Vi orkar inte med detta. Det är dessutom respektlöst att kräva någons tid utan att ha presenterat sig själv först. Det väller in mail hos damerna.

Säger hon sedan nej - respektera hennes svar. Argumentera inte. Om vi damer får svar som tyder på att killen i andra ändan inte har läsförståelse alls så förlorar du för resten av din VM tid. Om du agerar respektfull så har du en chans att komma igen. Hon kanske har en lång dejtinglista och vill inte ta in fler på den då "handläggningstiden" blir orimligt lång.

Jag vet av erfarenhet att trägen kan vinna. De som inte ger upp men agerar respektfullt finns kvar på "möjlig listan". En dag kanske timingen är bättre eller så har kravbilden ändrats. Då kan du få en chans igen.

Till sist - lär dig säkerhetsinställningarna så att hon kan svara på dina mail eller flirtar. Ofta är dessa inställda så att det inte går att maila svar.

Lycka till!
 

söndag 3 mars 2013

Om säkerhetsnojjiga män på Victoria Milan och bristen på kvinnor

Många män klagar över könsfördelningen på Victoria Milan. En del gissar 1 kvinna på 6 män. Andra 1 på 10. Helt klart är i alla fall att det finns fler män där. Sen tror jag dessutom att det är många kvinnor som nöjer sig med ett virtuellt äventyr såsom en het chat eller några heta mail vilket ytterligare försämrat oddsen.

Det sista har jag råkat ut för flera gånger att jag blir kontaktad av män som satt sina säkerhetsinställningar så tight att de inte kan ta emot mail ens. Hur skall då en stackars kvinna kunna svara? Jag har flirtat, jag har skrivit meddelande i min profil, jag har bett admin skicka e-mail till vederbörande men de fattar uppenbarligen inte.

Igår fick jag fatt på en sådan kille via chatten. Vi chattade en kvart och jag upplyste honom om säkerhetsinställningarna. Sen åkte han ut av någon anledning. Om han stängde ner eller om det var nätverksproblem vet jag inte. När jag nästa ögonblick kollade hans profil så var den endast synlig för favoriter. Då försökte han koppla upp sig igen men något gick snett. Jag gissar att han satt chatten så att den endast var tillåten för favoriter också. Men han hade glömt att sätta mig som favorit. Om detta var ett medvetet val eller ej vet jag inte och jag ger blanka fasiken i det. Men ni övriga bör kanske känna till detta.
  • Mail i säkerhetsinstsällningar syftar på VM mail, ej mail i er privata mailkorg
  • Om du sätter profil, mail eller chatt som endast möjlig för favoriter - då kan de icke favoriter inte svara dig. Med andra ord förvänta dig inget svar från "icke-favoriter"
Så ni som klagar - lär er säkerhetsinställningarna först. Var inte så säkerhetsnojjiga att de ni kontaktar inte kan varesig maila eller chatta med er.