Gamla minnen….saftiga minnen och vackra minnen.
Jag kom in i hotellfoajen och ändrade mig i samma sekund. Jag hade tänkt lämna in väskan i receptionen medan vi var ute och åt för att besluta mig senare. I stället satte jag mig i en fåtölj och skickade ett SMS. ”Framme nu”.
Två minuter senare kom en reslig och stilig man med ett oerhört vackert leende. Stor kram och glada skratt. Detta kändes oerhört bra. När han såg att jag släpade på min sportbag så frågade han om jag vågade ställa upp den på rummet. Jag bara log och gick mot hissen. Vi åkte upp till det vackra hotellrummet. Väl inne tittade jag på honom noga och sträckte fram händerna och strök hans skrattrynkor, "Vi är inte purunga någon av oss. Skrattrynkor är vackert"
Han tog på sig ytterrocken och vi drog ut på stan.
Vi åt middag på en underbar restaurang. En grillad renfile för mig och sallad och ett glas Merlot-vin. Vi pratade om allt som hänt oss i "vår relation" utom då vad som hänt i maj. Han lyfte alla övriga stenar i strandlinjen som behövdes synas. Vad finns det för kryp inunder i den stinkande sörjan? Vad ar det som hände och varför? Jag satt stundtals stum av beundran över samtalets gång. En mättnad infann sig....maj fick vänta.
En kille sprang in i min väns stol och hans ben trycktes mot mitt. Han drog sig snabbt tillbaka. En gammal berusad och avdankad politikerkändis dök upp och gjorde en charmerande framstöt mot mig. Han backade dock då han fick en mörk blick av min vän.
Vi gick ut på gatan och promenerade tillbaka utan att så mycket som snudda varandra och utan att ”vackla inåt” mot varandra som så ofta brukar ske när två personer är attraherade av varandra. Vi gick upp på hotellrummet för att dricka lite vin. Läget var osäkert även om samtalet varit rikt.
Han hade dykt upp till slut. Efter femton månaders virtuellt umgänge, smällande i dörrar, ilska, vänliga och ömsinta farväl men en ständig närvarande attraktion. Det var precis som ingen av oss kunde bli kvitt sinnesförnimmelsen av det oförutsägbara, osägbara och okända - skulle våra sinnesbilder stämma? Utöver detta hade en massa saker hänt som nästan pockade på att vi skulle mötas - affärer bland annat och knäppa inbjudningar till affärsmöten. Mitt i alltihopa dök Lejonet upp vars enda uppgift - tror jag - var att bered väg för detta möta.
Nu satt vi där på ett vackert hotellrum i fullständigt döläge. En oerhört inkompetent inredningsarkitekt hade ställt dit ett litet bord och två fåtöljer långt ifrån varandra. Det gick inte ens att flytta ihop dem på grund av att sängen var i vägen. Vi satt i var sin liten arresteringcell helt utan möjlighet till kontakt….det vill säga om vi ville.
Jag fick en lång blick och jag kände hans värme men jag kände också att jag inte ville göra en sexuell framstöt där jag riskerade att bli avvisad. Ja jag ville ha honom. Jag var inte tänd men jag ville ha honom ändå. Jag var imponerad av hans person, hans etik, hans sätt att prata med mig och hans omtanke men jag kom ihåg en gammal fras om att ”hon måste ha ett speciellt uttryck” och att han aldrig hade sex utan känslor. Han hade förvisso svikit mig två gånger - eller åtminstone försvunnit från etern - men dessa minnen var utsuddade totalt. Det fanns bara här och nu.
Plötsligt reser jag mig upp och drar med min stol mellan bordet och sängen. Jag satte ner den rakt mitt emot honom och lägger händerna på hans knän. Jag ler fortfarande över hur ”streetsmart” min kropp och intuition löste döläget. Det var en vänlig gest. Den var på gränsen till naiv. Den var inte sexuell. Hade han inte känt som jag hade han kunnat ta mina händer och hållit dem som en kär vän. Men det var inte det han gjorde. Han började smeka mina händer och armar som en älskare gör.
Min vän vann en del av mitt hjärta den natten. Han infriade alla mina vildaste förväntningar såväl som person och älskare. Frapperande var hans omtanke – han frågade mig fyra gånger från det att jag flyttade stolen tills att vi landade i sängen ”Are you OK with this?”. Jag kommer aldrig att glömma stunden han viskade ”Gorgeous” till mig för första gången. Det var den frasen han så ofta inledde sina mail med och som jag först nu kunde tro på. Jag minns också stunden efter att han hade kommit - han hade rysningar precis på samma sätt som jag ibland har. Jag minns också doften av hans rakvatten och hur håret på bröstet kittlade min näsa när jag vilade där.
Jag kommer att minnas denna natt i hela mitt liv. Jag kommer att minnas bådas överförtjusta reaktion på det som skedde. Så många tårar, så mycket obeslutsamhet, vånda, ångest, ilska, lust och "kärlek" fann slutligen sitt Waterloo och vi var glada över det. Det var en lång och svår resa men den var värd allt.
Vi utväxlade massor med SMS och mail dagarna efter om vad som skett och om hopp om återförening. Sen tystnade han som vanligt i min mailkorg fast han är närvarande i andra kanaler. Avstånden är långa och hans livssituation är extra svår sen en tid. Jag vill men jag tvivlar. Självförsvar gissningsvis - jag går vidare fast med bakdörren på glänt.
Jag ler fortfarande åt minnena och inser att detta möte kan ha varit en solitär men det var det värt. Det var äkta och sant. De var rätt!
fredag 7 december 2012
onsdag 28 november 2012
Skall vi tjejer behöva tåla kränkningar på Victoria Milan?
Jag har funderat lite kring de där otrevliga mailen man ibland får på Victoria Milan. Det där killarna som inte fattar att man inte hoppar i säng med dem på direkten eller åtminstone bjuder på nakenbilder. Killarna som tycker jag är en fitta, ett asshole, som säger att de förstår precis varför maken vill skilja sig från mig (det var jag som startade upp denna process), som säger att "en dag skall jag få din fitta blöt och jag skall slicka den" när jag just avvisat dem vänligt men bestämt.
I förrgår skrev en kille som jag inte ville skicka nakenbilder till:
Jag är medlem i en utländsk site som påminner om Victoria Milan. Där arbetar man aktivt med att få folk att uppföra sig väl mot varandra - för allas trevnad och för att få kvinnorna att stanna kvar. Alla män får ett mail med "What women do not like". Det vill säga vi vill inte få sexuellt grova mail vid första kontakten, vi vill inte se männens glädjepinne heller i första mailet. Vi vill inte heller att de sticker den i munnen på oss. Visst mailas sådant också men först när båda parter är med på det. Det handlar om respekt och timing.
Om någon överträder uppförandekoden - det vill säga stalkar eller kränker någon så åker han eller hon ut med omedelbar verkan. Eventuellt resterande avgift fryses inne. Detta skapar en oerhört trygg miljö för sitens medlemmar. Admin är närvarande och bryr sig om var och en. Alla skall må bra och rötäggen åker ut. Andelen kvinnor är betydligt större än på VM.
På Victoria Milans blogg kan jag läsa :
Med tanke på den sneda könsfördelningen så är bristen på insikt hos Victoria Milan helt fel. Utan kvinnor så blir det inte mycket att göra för männen där. VM kommer dö ut. Victoria Milans admin måste engagera sig såväl i kränkande ordval såsom användarens integritet.
Just denna gång har jag även rapporterat kränkningen via en Feedbackanmälan. Inget svar ännu.
Jag tycker VM skall aktivt verka för att alla skall agera respektfullt mot varandra. Jag ser inget av detta idag. Varken i form av agerande vid behov eller förebyggande arbete Varför inte införa ett varningsystem? Efter tre varningar så åker den som kränker ut. Alla skall ha rätt att bättra sig!
Jag vet att personal på Victoria Milan läser denna blog. Så lyssna nu noga:
I förrgår skrev en kille som jag inte ville skicka nakenbilder till:
"Du är en ful Gammeltacka och plump gris som ingen vill vara med tyvärr. Jag säger som alla anda inkl. din s.k. man: Du får stå kvar!"Jag läste igenom användarreglerna på Victoria Milan. Där står sida upp och sida ner om att man inte får SPAMMA, sprida virus eller agera för kommersiella intressen men väldigt lite om hur vi skall uppträda mot varandra. Jag fann faktiskt en rad om uppförandekod - men jag fick verkligen leta efter den.
Du kommer ej använda internettjänsten till att delta i någon form av trakasserande eller stötande uppförande, inkluderat med ej begränsat till publicering av sexuell och/eller rasistiskt stötande, hotande, vulgärt, oanständigt, trakasserande, ärekränkande eller opassande materiell av något slag.Så stötande uppförande är tydligen inte OK.
Jag är medlem i en utländsk site som påminner om Victoria Milan. Där arbetar man aktivt med att få folk att uppföra sig väl mot varandra - för allas trevnad och för att få kvinnorna att stanna kvar. Alla män får ett mail med "What women do not like". Det vill säga vi vill inte få sexuellt grova mail vid första kontakten, vi vill inte se männens glädjepinne heller i första mailet. Vi vill inte heller att de sticker den i munnen på oss. Visst mailas sådant också men först när båda parter är med på det. Det handlar om respekt och timing.
Om någon överträder uppförandekoden - det vill säga stalkar eller kränker någon så åker han eller hon ut med omedelbar verkan. Eventuellt resterande avgift fryses inne. Detta skapar en oerhört trygg miljö för sitens medlemmar. Admin är närvarande och bryr sig om var och en. Alla skall må bra och rötäggen åker ut. Andelen kvinnor är betydligt större än på VM.
På Victoria Milans blogg kan jag läsa :
Använd rapportera-funktionenJag har rapporterat några profiler några gånger på VM men inget händer. Användaren finns kvar. Tydligen ser inte Viktoria Milan speciellt allvarligt på brott som strider mot uppförandekoden. Hanteringen av blockade profiler är under all kritik dessutom. Den jag blockat kan fortfarande se hela min profil vilket kan vara ett integritetsproblem även om vi inte kan kommunicera efter blockningen. En blockad profil skall vara helt dold och är det på andra dejtingsiter.
Som de flesta andra datingsidor har Victoria Milan en knapp som heter ”rapportera användare”. Denna gör att våra medlemmar snabbt och enkelt kan rapportera andra medlemmar om de känner sig kränkta eller utsatta för stötande språkbruk. Victoria Milan tar alla anmälningar på allvar och vi uppskattar att du hjälper både oss och andra medlemmar att göra Victoria Milan till en säkrare och tryggare plats för dating.
Med tanke på den sneda könsfördelningen så är bristen på insikt hos Victoria Milan helt fel. Utan kvinnor så blir det inte mycket att göra för männen där. VM kommer dö ut. Victoria Milans admin måste engagera sig såväl i kränkande ordval såsom användarens integritet.
Just denna gång har jag även rapporterat kränkningen via en Feedbackanmälan. Inget svar ännu.
Jag tycker VM skall aktivt verka för att alla skall agera respektfullt mot varandra. Jag ser inget av detta idag. Varken i form av agerande vid behov eller förebyggande arbete Varför inte införa ett varningsystem? Efter tre varningar så åker den som kränker ut. Alla skall ha rätt att bättra sig!
Jag vet att personal på Victoria Milan läser denna blog. Så lyssna nu noga:
- Ni måste ta kränkningarna på allvar och skydda de som blir kränkta. Annars kommer kvinnorna fly er site.
- Ni måste se till att blockade profiler hanteras rätt. Jag vill inte att min proil kan läsas av den jag blockat
- Kontakta mig gärna. Min e-postadress finns någonstans i er feedbackhantering. Eller skicka mig en e-postadress i kommentarsfältet här nedan. Jag tar bort den samma dag ni postar den
måndag 26 november 2012
En sann konversation från Victoria Milan
Mycket får vi tjejer utstå på Victora Milan. jag undrar vilka kvinnoperspektiv som finns i huvudet på en kille som denna. Detta är en sann konversation. Jag har bara rättat några stavfel.
Jag: Hur länge har du varit här på VM?
Han: En månad kanske. Hur länge har du varit med?
Jag: Sen augusti förra året. Men jag har varit borta lääääääänge. De är lite sjukt för vi tjejer får så mycket uppmärksamhet att vi kan må dåligt av det. Det är jobbigt att avvisa folk hela tiden. Ni har jobbigt av precis motsatta skäl.
Han: Haha ;) Hu många har du träffat då?
Jag: Fikat med ca tio. Träffat två. Ej samtidigt dock - i sekvens. Men det händer saker som gör att goda saker har sitt slut i förtid ibland.
Han: Hur hänger det ihop att du fikat med ca 10 och fikat med 2? Betyder det att du träffat 12 st då? ;)
Jag: Nej två har kvalat vidare. Fast båda är ute ur bilden nu. Jag har ju varit här i 18 månader nu. De flesta möten är "stendöda". Kemi går inte att förutspå oavsett hur bra man kommer överens i mail.
Han: Har du lust att skicka ngn bild på dina fina bröst? ;)
Jag: Nej, sånt gör jag bara med de jag är riktigt intima med. Där är vi inte ännu och jag börjar fundera på om jag vill vara det. Det var lite plumpt tycker jag.
Han: du är en ful Gammeltacka och plump gris som ingen vill vara med tyvärr. Jag säger som alla anda inkl. din s.k. man: Du får stå kvar!
Jag hann tyvärr varken tala om att det var jag som påbörjat skilsmässan eller vilka ljuvliga killar jag redan träffat på Victoria Milan. Killen var för konflikträdd för att låta mig svara. Han hade redan blockat mig. Jag gjorde detsamma.
Jag: Hur länge har du varit här på VM?
Han: En månad kanske. Hur länge har du varit med?
Jag: Sen augusti förra året. Men jag har varit borta lääääääänge. De är lite sjukt för vi tjejer får så mycket uppmärksamhet att vi kan må dåligt av det. Det är jobbigt att avvisa folk hela tiden. Ni har jobbigt av precis motsatta skäl.
Han: Haha ;) Hu många har du träffat då?
Jag: Fikat med ca tio. Träffat två. Ej samtidigt dock - i sekvens. Men det händer saker som gör att goda saker har sitt slut i förtid ibland.
Han: Hur hänger det ihop att du fikat med ca 10 och fikat med 2? Betyder det att du träffat 12 st då? ;)
Jag: Nej två har kvalat vidare. Fast båda är ute ur bilden nu. Jag har ju varit här i 18 månader nu. De flesta möten är "stendöda". Kemi går inte att förutspå oavsett hur bra man kommer överens i mail.
Han: Har du lust att skicka ngn bild på dina fina bröst? ;)
Jag: Nej, sånt gör jag bara med de jag är riktigt intima med. Där är vi inte ännu och jag börjar fundera på om jag vill vara det. Det var lite plumpt tycker jag.
Han: du är en ful Gammeltacka och plump gris som ingen vill vara med tyvärr. Jag säger som alla anda inkl. din s.k. man: Du får stå kvar!
Jag hann tyvärr varken tala om att det var jag som påbörjat skilsmässan eller vilka ljuvliga killar jag redan träffat på Victoria Milan. Killen var för konflikträdd för att låta mig svara. Han hade redan blockat mig. Jag gjorde detsamma.
torsdag 22 november 2012
Ett värmande brev
Jag fick ett värmande brev idag från en man jag sagt adjö till. Han hörde av sig för några veckor sedan då jag var på resa. Jag bad taktiskt nog att få återkomma och skrev ett vänligt brev till honom i lugn och ro förra helgen.
Jag skrev att jag inte klarade av hemligheterna vid ett vänsterprassel. Jag skrev att jag inte klarar av att smyga in på hotellrum, inte kunna visa sig ute på stan tillsammans och inte äta frukost tillsamman. Det känns förnedrande. Jag skrev också att jag förstod att han behöver hemligheter men att det inte är något för mig.
Detta var ingen man från Victoria Milan - jag lärde känna honom i yrkeslivet. Med två små barn så är han dödsrädd att göra någon skada men ändå bedrar han sin fru. Jag förstår det inte. Jag såg en gång hur hans ögon tårades då han kom och tänka på den skada han kunde åstadkomma om han blev påkommen. Jag är glad att jag inte sa "ja" på den där konferensen.
Han undrade försynt om jag inte gillade honom. Men det gjorde jag - jag bara fixar inte paketet han anlände i. Kanske inte heller en del av hans preferenser....men det var helheten jag sa nej till.
Killen förstod vad jag skrev. Han tyckte det var ett vacker brev. Jag är glad att han tog det så. Jag har en vän kvar. Jag tror inte på det där att:
Jag skrev att jag inte klarade av hemligheterna vid ett vänsterprassel. Jag skrev att jag inte klarar av att smyga in på hotellrum, inte kunna visa sig ute på stan tillsammans och inte äta frukost tillsamman. Det känns förnedrande. Jag skrev också att jag förstod att han behöver hemligheter men att det inte är något för mig.
Detta var ingen man från Victoria Milan - jag lärde känna honom i yrkeslivet. Med två små barn så är han dödsrädd att göra någon skada men ändå bedrar han sin fru. Jag förstår det inte. Jag såg en gång hur hans ögon tårades då han kom och tänka på den skada han kunde åstadkomma om han blev påkommen. Jag är glad att jag inte sa "ja" på den där konferensen.
Han undrade försynt om jag inte gillade honom. Men det gjorde jag - jag bara fixar inte paketet han anlände i. Kanske inte heller en del av hans preferenser....men det var helheten jag sa nej till.
Killen förstod vad jag skrev. Han tyckte det var ett vacker brev. Jag är glad att han tog det så. Jag har en vän kvar. Jag tror inte på det där att:
If you cannot be lovers you cannot be friendsDet visar sig vara fel gång på gång.
fredag 16 november 2012
Kärlek utan äganderätt - finns den?
Kärlek utan äganderätt är något jag funderat på under sista året. Finns den och vad betyder den egentligen?
Det finns åtminstonde två tolkningar. Den självklara i Victoria Milan sammanhang är gissningsvis att man inte skall komma mellan älskaren och hans fru. Det vill säga man skall respektera familjen och att man bara har honom till låns. Den andra är att han älskar dem alla - det vill säga han har fler än en älskarinna.
Denna kille hade fått lov att leka med mig - frun gjorde detsamma med sin älskare - men ändå hade jag i många stunder svårt att känna mig tillräckligt högt i prioritet. Det var svår att alltid vara på plats fyra - efter fru, barn och jobb. Kanske plats fem till och med då kompisar också var viktiga. Detta liv fick mig att ompröva vad jag höll på med....delvis.
Jag funderar på vad det var för kärlek. Jag gissar att jag kände kärlek till honom men jag var inte kär i honom. Jag hade noga valt att inte bli det och vi pratade ofta om vilka känslor som var OK att känna. Vi kom överens att djup vänskap och förtjusning var rätt nivå. Men frågan är om man alltid har det valet. Eller kan man bli kär mot sin vilja? Kan man bli kär trots alla odds är emot en? Kan man klara av att hålla affären till oegennyttig kärlek utan äganderätt?
För egen del skulle jag inte kunna ge kärlek till någon som "knullar runt". Jag skulle till och med att ha svårt att låna ut min kropp till en sådan person. Vem vill vara #21 bland VM kontakterna bortsett från risken för sexuellt överförbara sjukdomar? Men varför kan jag tänka mig att dela mitt föremål för affektion med hans fru (dvs om han får leka för henne) men inte med en älskarinna?
Jag har inte tänkt klart här ännu men jag tvärvägrar en älskarinna till - det vill säga om jag verkligen är förtjust i killen.
Det hela landar bland annat i mängden uppmärksamhet jag skulle få och mängden kärlek. Man kan älska mer än en kvinna eller man - det vet jag - precis som man kan älska mer än ett barn (man kan ha tio barn och älska dem alla). Men med en en fru och två älskarinnor så blir det svårt att vara lojal. det är svårt nog med två föremål för ens åtrå och kärlek. Jag skulle få mindre uppmärksamhet för hur skall han räcka till? Vill han dessutom ha min kärlek - då är det bom stopp för ett sådan arrangemang.
Hela denna blogpost är i viss mån ett teoretiskt filosoferande då tankarna triggades av en diskussion i veckan. En väninna hade samma slutsats som mig
Det finns åtminstonde två tolkningar. Den självklara i Victoria Milan sammanhang är gissningsvis att man inte skall komma mellan älskaren och hans fru. Det vill säga man skall respektera familjen och att man bara har honom till låns. Den andra är att han älskar dem alla - det vill säga han har fler än en älskarinna.
Oegennyttig kärlek
Jag kommer ihåg en gång då jag skickade hem min älskare. Han hade klantat till det rejält i äktenskapet - helt utan min hjälp. Det blev kris och fullkomligt artktiskt klimat i hans hem. Jag förbjöd honom att träffa mig. Jag övertalade honom att skaffa en familjeterapeut. Han hade mig som bollplank i denna härva - per mail - och jag stöttade honom så gott det gick och pekade med rak arm:"Lös dina problem. Jag finns kvar på något vis men i vilken form får vi se när du kommit ut på andra sidan".Så när det verkligen gällde - då älskade jag helt utan äganderätt. Det var en altruistisk helt oegennyttig kärlek. Jag ville att han skulle ha det bra och han älskade sin fru.
Denna kille hade fått lov att leka med mig - frun gjorde detsamma med sin älskare - men ändå hade jag i många stunder svårt att känna mig tillräckligt högt i prioritet. Det var svår att alltid vara på plats fyra - efter fru, barn och jobb. Kanske plats fem till och med då kompisar också var viktiga. Detta liv fick mig att ompröva vad jag höll på med....delvis.
Jag funderar på vad det var för kärlek. Jag gissar att jag kände kärlek till honom men jag var inte kär i honom. Jag hade noga valt att inte bli det och vi pratade ofta om vilka känslor som var OK att känna. Vi kom överens att djup vänskap och förtjusning var rätt nivå. Men frågan är om man alltid har det valet. Eller kan man bli kär mot sin vilja? Kan man bli kär trots alla odds är emot en? Kan man klara av att hålla affären till oegennyttig kärlek utan äganderätt?
Han är som Gud fader - han älskar dem alla
Han älskar dem alla men vill ha hennes oreserverade kärlek. Denna vilda dröm gissar jag en del män gärna fantiserar om - det vill säga - han vill ha älskarinnans kärlek men har inte bara en fru utan kanske även en eller två till älskarinnor. (I och för sig gissar jag att det finns en del kvinnor som önskar detsamma men av någon anledning tror jag det gäller fler män).För egen del skulle jag inte kunna ge kärlek till någon som "knullar runt". Jag skulle till och med att ha svårt att låna ut min kropp till en sådan person. Vem vill vara #21 bland VM kontakterna bortsett från risken för sexuellt överförbara sjukdomar? Men varför kan jag tänka mig att dela mitt föremål för affektion med hans fru (dvs om han får leka för henne) men inte med en älskarinna?
Jag har inte tänkt klart här ännu men jag tvärvägrar en älskarinna till - det vill säga om jag verkligen är förtjust i killen.
Det hela landar bland annat i mängden uppmärksamhet jag skulle få och mängden kärlek. Man kan älska mer än en kvinna eller man - det vet jag - precis som man kan älska mer än ett barn (man kan ha tio barn och älska dem alla). Men med en en fru och två älskarinnor så blir det svårt att vara lojal. det är svårt nog med två föremål för ens åtrå och kärlek. Jag skulle få mindre uppmärksamhet för hur skall han räcka till? Vill han dessutom ha min kärlek - då är det bom stopp för ett sådan arrangemang.
Hela denna blogpost är i viss mån ett teoretiskt filosoferande då tankarna triggades av en diskussion i veckan. En väninna hade samma slutsats som mig
"ingen avundsjuka eller äganderätt gentemot frun men däremot mot konkurrerande älskarinna"Visst är det lite absurt?
onsdag 31 oktober 2012
Jag strular inte med din man
Jag tror jag fått några trogna läsare och jag kan bara spekulera i varför. Kanske är det män som kämpar att få det de vill ha på Victoria Milan . Kanske är det en kvinnor som tror att deras män bedrar dem.
Till den sistnämnda kategorin - det vill säga kvinnor som tror sig eller är bedragna - vill jag säga att jag strular inte med just din man och jag kommer inte göra det heller. Jag väljer mina älskare/partners med stor omsorg. Alla de kandidater som finns på min lista har en fläckfri CV gällande relationer på så sätt att de antingen lever i öppet förhållande, är singlar eller befinner sig i absolut sista skedet i en skilsmässa.
En gång hade jag en alldeles för tight relation med en gift man. Vi träffades aldrig men jag kan erkänna att det var en slags emotionell otrohet ändå. Jag insåg skadan när frun kom på det (dvs den fru jag inte känt till). Jag såg hennes vrede och smärta. Jag såg hennnes sorg. Jag såg hennes fullkomliga besatthet av mig och vad som hänt. Istället för att ta ut ilskan på maken så tog hon ut den på mig. Det tog henne två år att släppa taget om mig. Hon pinade mig stundtals som om jag vore en woodo docka.
Jag kan inte på något sätt ta på mig vad som hänt och känna skuld - var och en är ansvarig för sina egna relationer - men jag vill aldrig mer vara katalysatorn eller verktyget som möjliggör en otrohet.
Så för att vara oerhört explicit:
Till den sistnämnda kategorin - det vill säga kvinnor som tror sig eller är bedragna - vill jag säga att jag strular inte med just din man och jag kommer inte göra det heller. Jag väljer mina älskare/partners med stor omsorg. Alla de kandidater som finns på min lista har en fläckfri CV gällande relationer på så sätt att de antingen lever i öppet förhållande, är singlar eller befinner sig i absolut sista skedet i en skilsmässa.
En gång hade jag en alldeles för tight relation med en gift man. Vi träffades aldrig men jag kan erkänna att det var en slags emotionell otrohet ändå. Jag insåg skadan när frun kom på det (dvs den fru jag inte känt till). Jag såg hennes vrede och smärta. Jag såg hennnes sorg. Jag såg hennes fullkomliga besatthet av mig och vad som hänt. Istället för att ta ut ilskan på maken så tog hon ut den på mig. Det tog henne två år att släppa taget om mig. Hon pinade mig stundtals som om jag vore en woodo docka.
Jag kan inte på något sätt ta på mig vad som hänt och känna skuld - var och en är ansvarig för sina egna relationer - men jag vill aldrig mer vara katalysatorn eller verktyget som möjliggör en otrohet.
Så för att vara oerhört explicit:
- min relation med affärsmannen kan inte såra någon. Han är inte ens svensk och bor inte heller i Sverige
- min relation med x-älskarna - #2 och #3 kan inte såra någon
- min relation med mannen jag inte pratar om alls (nästan) kommer inte kunna såra någon heller. Men det beror kanske allra mest på att han är en hedersman som gör rätt för sig. Det finns såna män på Victoria Milan också
söndag 14 oktober 2012
Storstädning i gamla relationsproblem
Jag låg i sängen i morse och städa mailen via mobilen. Det kändes lite konstigt då jag landade bland utkasten och gick igenom de där mailen som aldrig blivit sända. De där mailen som skrivits då jag mått dåligt, varit arg eller väldigt glad. De där mailen som aldrig någonsin varit tänkt skulle bli sända och de där jag bromsat in i sista stund. Det blev en slags odyseé bland relationsproblem. Hur kunde jag tänka så då? Det var oerhört skönt att slänga dem.
Mailen skrevs en gång som terapi. Genom att gestalta det jag ville säga personen i fråga så kunde jag lägga saken åt sidan. I alla fall kunde jag det lättare än om jag inte skrivit mailet. Nu bloggar jag i stället - jag har ju ingen het relation på gång som väcker den typen av känslor. Här vrider och vänder jag på det jag ser och känner fast på ett mer övergripande plan. Jag mår bra av det. Jag mår bra av att berätta historier.
Du som läser detta - tro inte att jag berättar allt här. Det finns fler personer som berör mig. De finns fler aktörer som antingen kan leda till kärlek eller en mer tillfällig historia. En saknar jag ....tystnad i över två veckor nu. Men jag har lärt mig att detta inte behöver betyda något alls....oftast beror det bara på "fucked up in life".
Igår fick syn på Lejonets statusuppdateringar uppe till höger trots att vi inte är vänner längre. Jag misstänkte en bugg i Facebook och skickade ett mail och frågade om han verkligen hade "unfriended" mig. Sen visade det sig att jag hade en prenumeration på hans feeder vilken tydligen syns i detta fönster. Jag skickade ett mail till med kort förklaring och önskade honom lycka till i livet. Tror ni jag fick något svar? En sån jäkla skitstövel.....snacka om arrogans.
Jag läser Lejonets horoskop precis:
Mailen skrevs en gång som terapi. Genom att gestalta det jag ville säga personen i fråga så kunde jag lägga saken åt sidan. I alla fall kunde jag det lättare än om jag inte skrivit mailet. Nu bloggar jag i stället - jag har ju ingen het relation på gång som väcker den typen av känslor. Här vrider och vänder jag på det jag ser och känner fast på ett mer övergripande plan. Jag mår bra av det. Jag mår bra av att berätta historier.
Du som läser detta - tro inte att jag berättar allt här. Det finns fler personer som berör mig. De finns fler aktörer som antingen kan leda till kärlek eller en mer tillfällig historia. En saknar jag ....tystnad i över två veckor nu. Men jag har lärt mig att detta inte behöver betyda något alls....oftast beror det bara på "fucked up in life".
Igår fick syn på Lejonets statusuppdateringar uppe till höger trots att vi inte är vänner längre. Jag misstänkte en bugg i Facebook och skickade ett mail och frågade om han verkligen hade "unfriended" mig. Sen visade det sig att jag hade en prenumeration på hans feeder vilken tydligen syns i detta fönster. Jag skickade ett mail till med kort förklaring och önskade honom lycka till i livet. Tror ni jag fick något svar? En sån jäkla skitstövel.....snacka om arrogans.
Jag läser Lejonets horoskop precis:
Kommunikationen bjuder på sina utmaningar idag, kanske för att människor styrs lite för mycket av sina känslor. En diplomatisk och flexibel inställning hjälper.Det här horoskåpet är oerhört träffsäkert! Diplomatin i hans fall verkar dock vara tystnad. Inte min grej riktigt.
tisdag 9 oktober 2012
Vikten av drömmar
Jag lever ett liv helt utan drömmar. Jag vågar inte längre drömma för det gör så ont att förlora dem. Livet är bräckligt nu och jag har intre råd att komma ur balans,
Samtidigt är det som om jag lever i vakum. Utan drömmar dör jag...eller kvävs långsamt.
Jag försöker sätta kortsiktiga mål....men jag vågar inte drömma alls. En AW på fredag är ungefär vad jag fixar som dröm. Kollegans fest den 2:e november likaså. Men jag vill helst våga mer....våga satsa...hitta något realistiskt mål att jobba mot,
Kanske är det därför att jag "släppte in" honom igen i min mailbox (dock ej mitt liv ännu).
Vi var en gång bra på att drömma tillsammans.
Jag hoppas mitt tålamod räcker.
För jag vill drömma igen.
Samtidigt är det som om jag lever i vakum. Utan drömmar dör jag...eller kvävs långsamt.
Jag försöker sätta kortsiktiga mål....men jag vågar inte drömma alls. En AW på fredag är ungefär vad jag fixar som dröm. Kollegans fest den 2:e november likaså. Men jag vill helst våga mer....våga satsa...hitta något realistiskt mål att jobba mot,
Kanske är det därför att jag "släppte in" honom igen i min mailbox (dock ej mitt liv ännu).
Vi var en gång bra på att drömma tillsammans.
Jag hoppas mitt tålamod räcker.
För jag vill drömma igen.
fredag 21 september 2012
Berörd men ej förförd....
Han ville mer än att ha en kommunikation gällande yrket. Jag frågade till sist. Den ena förklaringen efter den andra vecklade ut sig nästan i poesins form. Ett erbjudande om än diffust. Jag drogs in i hans värld....jag tvekar men inser att hur skall vi kunna veta om vi är bra för varandra utan att ha träffats? Den energi som vi sög ur varandra förr fick ju aldrig påfyllning i riktiga livet. Vad händer om vi möts?
Blir det det fyverkeri vi en gång planerade? Eller sitter vi där mitt emot varandra artigt konverserande men lite lätt besvikna? Jag vill men tvekar. Men jag måste. När det nu blir av. Om det nu blir av.
Jag är berörd på ett sätt jag aldrig trodde jag skulle kunna bli per mail & chat. Berörd men ej förförd. Berörd men inte kär. Jag kan känna smaken av den förtjusning jag en gång kände. Och det är väl där någonstans jag är rädd - tänk om jag blir kär?
Han smög ut bakvägen en gång... två gånger...tre gånger. Fjärde gången smällde jag i dörren så tasken nästan kom i kläm. I veckan fick jag bannor för att jag strök på hans bakgård för några veckor sedan utan att ge mig tillkänna.
Texten handlar om en man jag lärde känna för över ett år sedan på Victoria Milan.
Vi har aldrig träffats.
Blir det det fyverkeri vi en gång planerade? Eller sitter vi där mitt emot varandra artigt konverserande men lite lätt besvikna? Jag vill men tvekar. Men jag måste. När det nu blir av. Om det nu blir av.
Jag är berörd på ett sätt jag aldrig trodde jag skulle kunna bli per mail & chat. Berörd men ej förförd. Berörd men inte kär. Jag kan känna smaken av den förtjusning jag en gång kände. Och det är väl där någonstans jag är rädd - tänk om jag blir kär?
Han smög ut bakvägen en gång... två gånger...tre gånger. Fjärde gången smällde jag i dörren så tasken nästan kom i kläm. I veckan fick jag bannor för att jag strök på hans bakgård för några veckor sedan utan att ge mig tillkänna.
Varför hörde du inte av dig?Jag är rädd för att möta honom men mest av allt är jag rädd för att det inte blir av. Berör men ännu ej förförd.
Texten handlar om en man jag lärde känna för över ett år sedan på Victoria Milan.
Vi har aldrig träffats.
lördag 15 september 2012
Ett eko från det förgångna
Ett eko från det förgångna dök upp i min mailkorg - en gammal kontakt från Victoria Milan. Förvisso inte helt oväntat då jag passade på att skicka iväg ett retfullt affärsmail. Efter att ha testat en produkt som just denna kille säljer - en av de som aldrig infann sig - så var jag bara tvungen att kasta in en fackla gällande den tjänst jag hade försökt prova Den hade en del problem jag gärna ville ventilera.
Förvirring uppstod först. Ett "what the fuck!!!'" hittades i min mailkorg. (Jag hade smällt rejält i dörren i våras.) Jag teg och teg. Jag ville se vad han skulle göra om jag teg istället för att snabbt replikera.
Ett halft dygn senare kom ett försök till förklaring. Följfråga från mig. Mer förklaringar. Han skrev omsorgsfullt med ett slags faderligt lugn. Vackert och poetiskt som alltid. Jag drogs in i hans värld återigen.
Jag poängterade att mitt syfte var att jag ville ha en väl fungerande yrkeskanal. Jag hade veckorna innan fått en inbjudan till hans kontor då av en kollega som inte kände till vår gamla relation. Att dyka upp där hade känts väldigt konstigt. Jag avböjde den gången. Jag ville inte behöva göra det fler gånger. Jag ville vara säker på att vi var på "speaking terms" om vi skulle råkas.
Han rekommenderad en ny app istället för den jag testat. Där jag hittade ännu fler buggar. men jag beslöt jag att släppa honom från kroken, Jag signalerade "end-of-communication" men någonstans där blev han personlig. Han skrev med korta fragmentiska fraser om det förgångna och varför han försvann. Samtidigt kändes det som om han ville få in en fot i dörrglipan. Några väl formulerade komplimanger och sen adjö för helgen.
Jag kände nu hur jag delvis drogs in hans maktsfär igen. Jag vill vara oberoende men jag vill vara nära. Jag vill kunna se honom och ta på honom. Jag vill antingen se en trist medelålders man med risig hållning (bilden jag hittade på Facebook) eller den man jag har i min fantasi. Jag vill ta in honom och bli fri - antingen genom besvikelse eller genom att trilla ner i sänghalmen. Jag vill bort från den virtuella föreställningen som hållit mig fången i snart ett år med några pauser fyllda av raseri och smärta.
Jag är villrådig - vad menar han?
Den här killen drivs av jaktinstinkt...precis som de flesta män. Jag var tydlig med mitt syfte dvs. jobb men jag fick en känsla av att han ville mer när han väl fick en kanal öppnad.
Jag kan inte bedöma hans person, syfte eller mål. Jag vill inte lägga energi på någon som inte infinner sig på det party jag bjudit till några gånger. Å andra sidan har han bjudit rejält en gång men då tvingades jag tacka nej pga livssituationen.
Ingen man har påverkat mig så med sitt skrivande. Ingen man har jag suktat så efter enbart virtuell kontakt. Vänlighet, närvaro, romantik i kombination med hjärna. Stundtals är jag hans i sinnet. Sen kommer avståndstagandet. Jag vill vara fast förankrad i verkligheten men för det behöver jag någon här och nu och det har jag inte just nu.
Det gör inte ont någonstans alls men jag är villrådig och tankfull.
Förvirring uppstod först. Ett "what the fuck!!!'" hittades i min mailkorg. (Jag hade smällt rejält i dörren i våras.) Jag teg och teg. Jag ville se vad han skulle göra om jag teg istället för att snabbt replikera.
Ett halft dygn senare kom ett försök till förklaring. Följfråga från mig. Mer förklaringar. Han skrev omsorgsfullt med ett slags faderligt lugn. Vackert och poetiskt som alltid. Jag drogs in i hans värld återigen.
Jag poängterade att mitt syfte var att jag ville ha en väl fungerande yrkeskanal. Jag hade veckorna innan fått en inbjudan till hans kontor då av en kollega som inte kände till vår gamla relation. Att dyka upp där hade känts väldigt konstigt. Jag avböjde den gången. Jag ville inte behöva göra det fler gånger. Jag ville vara säker på att vi var på "speaking terms" om vi skulle råkas.
Han rekommenderad en ny app istället för den jag testat. Där jag hittade ännu fler buggar. men jag beslöt jag att släppa honom från kroken, Jag signalerade "end-of-communication" men någonstans där blev han personlig. Han skrev med korta fragmentiska fraser om det förgångna och varför han försvann. Samtidigt kändes det som om han ville få in en fot i dörrglipan. Några väl formulerade komplimanger och sen adjö för helgen.
Jag kände nu hur jag delvis drogs in hans maktsfär igen. Jag vill vara oberoende men jag vill vara nära. Jag vill kunna se honom och ta på honom. Jag vill antingen se en trist medelålders man med risig hållning (bilden jag hittade på Facebook) eller den man jag har i min fantasi. Jag vill ta in honom och bli fri - antingen genom besvikelse eller genom att trilla ner i sänghalmen. Jag vill bort från den virtuella föreställningen som hållit mig fången i snart ett år med några pauser fyllda av raseri och smärta.
Jag är villrådig - vad menar han?
Den här killen drivs av jaktinstinkt...precis som de flesta män. Jag var tydlig med mitt syfte dvs. jobb men jag fick en känsla av att han ville mer när han väl fick en kanal öppnad.
Jag kan inte bedöma hans person, syfte eller mål. Jag vill inte lägga energi på någon som inte infinner sig på det party jag bjudit till några gånger. Å andra sidan har han bjudit rejält en gång men då tvingades jag tacka nej pga livssituationen.
Ingen man har påverkat mig så med sitt skrivande. Ingen man har jag suktat så efter enbart virtuell kontakt. Vänlighet, närvaro, romantik i kombination med hjärna. Stundtals är jag hans i sinnet. Sen kommer avståndstagandet. Jag vill vara fast förankrad i verkligheten men för det behöver jag någon här och nu och det har jag inte just nu.
Det gör inte ont någonstans alls men jag är villrådig och tankfull.
lördag 1 september 2012
Ett brev: Fundering inför framtiden
Ett brev jag aldrig postade.
Jag måste lösa mitt liv så att det fungerar framöver. Det gör det inte nu. Förvisso har jag varit närvarande på Victoria Milan men utöver dig har jag inte träffat någon. Jag har inte orkat engagera mig. Inte heller direkt haft behov heller. Jag har svårt för att dela säng med en man ena veckan och en annan nästa. Fokus har varit på hem & familj.
I perioder har det varit annorlunda. Kroppen skriker efter fysisk beröring, en klapp, en kram. En vänlig själ. Samtal, sova sked och sex javisst. Och så är det nu.
I dessa lägen viker jag undan. Jag vill inte ställa krav. Jag vill inte ta plats. Jag tiger och lider. Jag gråter. .
Det gör ont.
Jag måste lösa mitt liv så att det fungerar framöver. Det gör det inte nu. Förvisso har jag varit närvarande på Victoria Milan men utöver dig har jag inte träffat någon. Jag har inte orkat engagera mig. Inte heller direkt haft behov heller. Jag har svårt för att dela säng med en man ena veckan och en annan nästa. Fokus har varit på hem & familj.
I perioder har det varit annorlunda. Kroppen skriker efter fysisk beröring, en klapp, en kram. En vänlig själ. Samtal, sova sked och sex javisst. Och så är det nu.
I dessa lägen viker jag undan. Jag vill inte ställa krav. Jag vill inte ta plats. Jag tiger och lider. Jag gråter. .
Det gör ont.
fredag 31 augusti 2012
Det gör ont
Älskarinnans roll är att vänta och vänta och vänta. Vänta på att han skall ta sig tid, få lust och lyfta luren. Sist i prioritet är hon. I alla fall känns det så när livet är tufft.
Jag behöver en kropp. Någon som pysslar med mig. Någon som sover sked. Någon att krama. Någon att skämma bort och bli bortskämd av. En kort stund, en eftermiddag eller en dag.
Det finns en som jag verkligen gillar. Inte kär men gillar. Jag saknar hans närhet, hans pillande, hans röst och hans ljuvliga kropp. Sötman och saften då han tänder mig. Men jag tror inte jag klarar inte att vänta mer. Jag går nog.
Jag lägger inte alla äggen i en korg. Jag fiskar snarare med nät. Ingen vinner mitt hjärta. Men inte mer än en får plats i min själ eller säng. Mitt i den eventuella otroheten är jag trogen. Men det gör ont ibland.
Ensamheten skriker.
Ensamheten skaver.
Ensamheten skär som vassa knivar
fastän jag inte bor ensam.
Jag är ensam ändå.
Det gör ont
Jag behöver en kropp. Någon som pysslar med mig. Någon som sover sked. Någon att krama. Någon att skämma bort och bli bortskämd av. En kort stund, en eftermiddag eller en dag.
Det finns en som jag verkligen gillar. Inte kär men gillar. Jag saknar hans närhet, hans pillande, hans röst och hans ljuvliga kropp. Sötman och saften då han tänder mig. Men jag tror inte jag klarar inte att vänta mer. Jag går nog.
Jag lägger inte alla äggen i en korg. Jag fiskar snarare med nät. Ingen vinner mitt hjärta. Men inte mer än en får plats i min själ eller säng. Mitt i den eventuella otroheten är jag trogen. Men det gör ont ibland.
Ensamheten skriker.
Ensamheten skaver.
Ensamheten skär som vassa knivar
fastän jag inte bor ensam.
Jag är ensam ändå.
Det gör ont
måndag 13 augusti 2012
Varför tror alla män att de vet vad jag söker?
Varför tror alla män att de vet vad jag söker? Oftast utan att ens läsa min profil ordentligt...oftast utan att fråga...
Jag har haft överskottstid en period och la ut min bild på Victoria Milan igen. Jag satte också den gröna knappen på "lyse" så det syntes när jag var inloggad. Det väller in mail...på tok för många. Jag läser allt och försöker snabbt tacka för visat intresse och säga adjö till de män som är helt fel. Det är de som är på tok för unga, i fel landsände, för korta (ja tyvärr så är det så - jag har svårt att tända på korta män) och en del andra sökkriterier som är unika för mig men lätt att läsa sig till om man bara tar sig tid.
Ändå får jag in tokstollar i min mailkorg. Folk som missar kanske tre av fem tunga bedömningskriterier.
Jag gissar detta beror på en viss desperation. :Det finns för få kvinnor helt enkelt. Många män skjuter på allt som rör på sig. Och tyvärr när jag vänligt tackar för visat intresse så kommer oftast ett mail tillbaka med frågor om varför. Jag svarar snällt varför ganska så ofta. Det innebär att jag hänvisar till mina önskemål enligt profilen. Jag skriver alltid vänligt. Jag önskar dem lycka till. Jag vet att många har det svårt att hitta någon.
Att vissa män missar att läsa och verkligen förstå allt är väl inte hela världen....men du skall se de konversationer som kan följa. Ofta kan jag bli kallad för allt möjligt i en sådan brevväxling. Allt från fitta till asshole.
Men det allra värsta är nog de som generaliserar enligt gängse "manlighet-sex-stereotypen". De som tror att man är ute efter exakt det de själva är ute efter -.det vill säga enbart sex utan genuint intresse och utan känslor. En snygg diskret affär mellan två gifta eller två personer i relation där båda riskerar något om det går fel. De har missat att jag så gott som är single...de förstår inte vad det innebär trots mina ord. Det förstår inte att jag vill ha en människa, en kropp, en själ, ett sinne - inte på heltid men deltid. Jag vill inte vara ett objekt - jag vill ha samvaro. Någon att prata med. Gosa med. Vårda.
Men inte på heltid utan deltid.
Jag vill inte ha en heltidsrelation men jag vill inte heller gömmas undan på ett hotell och enbart umgås med i slutna rummet. Jag vill inte vara kvinnan i byrålådan. Jag måste få luft och ljus och rymd. Jag måste få ta plats.
Jag vill nog helt enkelt ha en single älskare....men de förstår inte.
Och de har inte förmågan att ta till sig det jag skriver.....trots min tydliga profil.
Så återigen så undrar jag - varför tror sig så många män veta vad jag söker?
Jo de tar sig inte tid att läsa.
De tar sig inte tid att fråga.
De utgår från att det de själva söker är det vi kvinnor söker. Det jag söker.
Lyft på locket nästa gång....ta fram ficklampan.
Lys & fråga
Jag har haft överskottstid en period och la ut min bild på Victoria Milan igen. Jag satte också den gröna knappen på "lyse" så det syntes när jag var inloggad. Det väller in mail...på tok för många. Jag läser allt och försöker snabbt tacka för visat intresse och säga adjö till de män som är helt fel. Det är de som är på tok för unga, i fel landsände, för korta (ja tyvärr så är det så - jag har svårt att tända på korta män) och en del andra sökkriterier som är unika för mig men lätt att läsa sig till om man bara tar sig tid.
Ändå får jag in tokstollar i min mailkorg. Folk som missar kanske tre av fem tunga bedömningskriterier.
Jag gissar detta beror på en viss desperation. :Det finns för få kvinnor helt enkelt. Många män skjuter på allt som rör på sig. Och tyvärr när jag vänligt tackar för visat intresse så kommer oftast ett mail tillbaka med frågor om varför. Jag svarar snällt varför ganska så ofta. Det innebär att jag hänvisar till mina önskemål enligt profilen. Jag skriver alltid vänligt. Jag önskar dem lycka till. Jag vet att många har det svårt att hitta någon.
Att vissa män missar att läsa och verkligen förstå allt är väl inte hela världen....men du skall se de konversationer som kan följa. Ofta kan jag bli kallad för allt möjligt i en sådan brevväxling. Allt från fitta till asshole.
Men det allra värsta är nog de som generaliserar enligt gängse "manlighet-sex-stereotypen". De som tror att man är ute efter exakt det de själva är ute efter -.det vill säga enbart sex utan genuint intresse och utan känslor. En snygg diskret affär mellan två gifta eller två personer i relation där båda riskerar något om det går fel. De har missat att jag så gott som är single...de förstår inte vad det innebär trots mina ord. Det förstår inte att jag vill ha en människa, en kropp, en själ, ett sinne - inte på heltid men deltid. Jag vill inte vara ett objekt - jag vill ha samvaro. Någon att prata med. Gosa med. Vårda.
Men inte på heltid utan deltid.
Jag vill inte ha en heltidsrelation men jag vill inte heller gömmas undan på ett hotell och enbart umgås med i slutna rummet. Jag vill inte vara kvinnan i byrålådan. Jag måste få luft och ljus och rymd. Jag måste få ta plats.
Jag vill nog helt enkelt ha en single älskare....men de förstår inte.
Och de har inte förmågan att ta till sig det jag skriver.....trots min tydliga profil.
Så återigen så undrar jag - varför tror sig så många män veta vad jag söker?
Jo de tar sig inte tid att läsa.
De tar sig inte tid att fråga.
De utgår från att det de själva söker är det vi kvinnor söker. Det jag söker.
Lyft på locket nästa gång....ta fram ficklampan.
Lys & fråga
fredag 10 augusti 2012
Mina älskare - Nummer 3
Under
mitt första år på Viktoria Milan har tre män kommit mig nära. De är alla tre helt olika som
personer. Alla har påverkat mig som såväl älskarinna som medmänniska.
Alla har gett mig kunskaper för livet. Kunskaper jag inte velat vara
utan men i ett fall åtminstone velat slippa smärtan över att få även om
det inte gör ont längre.
.
Nummer 3 tog mig med storm redan första stunden. Lång och snygg dök han upp på centralen. Underbar röst - healing för min själ. Vi togen en fika på O'leary´s. Han sög tag i min blick och fick mig omväxlande att rodna och fnittra. Hans hand letade sig fram över bordet. Jag tog den. Efter en stund kunde jag koppla av och titta djupt i hans fantastiska blå ögon utan att vare sig skratta eller göra grimascher. Det flöde som skapades mellan oss var nog det häftigaste jag varit med om i denna fas. Jag blev mjuk, varm och go. Jag kände hur kroppen öppnade upp och sög in hela honom. Ja visst blev jag lite blöt i trosan....men jag avslöjade inget....inte förens nästa fika.
Så höll vi på i några månader. Vi umgicks publikt - kaffe och luncher. Ibland undrade jag om det räckte för honom...han kanske inte ville gå vidare alls. Men så en dag fick jag lite extra hjälp av honom då jag privat behövde en människa med hans yrkeskunskaper. Jag började känna oerhörd värme över hans godhet och dessutom hade jag ett behov av att fly hemifrån. Jag gjorde det...till ett hotell i stan. Han dök upp efter några timmar och vi drack vitvin och åt sallad. Jag var den förste för honom sedan han träffat den kvinna han varit ihop med under mängder med år. Jag kände en viss nervositet i luften. När jag slutligen låg halvnaken i sängen så retades jag och sa "Du gillar det här va?" varvid han svarade "Nej jag gillar dig!". Jag kände mig utvald och jag mådde underbart bra.
Den natten var helt annorlunda mot allt annat jag varit med om. Han gav mig den starkaste orgasmen jag någonsin haft. Jag gav honom det han behövde. Men det mest fascinerande var nog mellanspelen. Ömhet, pyssel, kramar, klappande - trots att han både sov och halvsov som de flesta män gör i pauserna. Vid ett tillfälle försökte jag frigöra mig från hans fasta grepp då han sov tungt. Det var ungefär som i Robin Hood filmen när Robin Hood själ sista pengapåsen från kungen. Hur jag än slet för att glida ur hans famn så halade han in mig omgående igen. Det kändes som om jag var det mest värdefulla för honom i hela världen.
Nummer 3 är skorpion och han älskade som en skorpion lär göra. Med djävulsk precision lekte hans tunga i mitt sköte och i hela akten kände jag en brinnande passion. En dold bubblande vulkan som sipprade igenom i sprickorna då och då. En fuktig dimhöljd fruktträdgård med saftiga exotiska frukter och mängder med lugn och ro. En man att såväl älska med som att hålla i när åskan går.
Vi träffades en gång till. På stranden och i en stuga. Jag fotograferade honom precis innan jag skulle åka. Makalösa bilder som speglar hans själ såväl som person som älskare. Sedan dess har vi inte setts. Jag tror inte han är borta....vi har kontakt. Livet kan komma emellan ibland även om man inte vill det. Jag tror vi kommer ses igen snart...
.
Nummer 3 tog mig med storm redan första stunden. Lång och snygg dök han upp på centralen. Underbar röst - healing för min själ. Vi togen en fika på O'leary´s. Han sög tag i min blick och fick mig omväxlande att rodna och fnittra. Hans hand letade sig fram över bordet. Jag tog den. Efter en stund kunde jag koppla av och titta djupt i hans fantastiska blå ögon utan att vare sig skratta eller göra grimascher. Det flöde som skapades mellan oss var nog det häftigaste jag varit med om i denna fas. Jag blev mjuk, varm och go. Jag kände hur kroppen öppnade upp och sög in hela honom. Ja visst blev jag lite blöt i trosan....men jag avslöjade inget....inte förens nästa fika.
Så höll vi på i några månader. Vi umgicks publikt - kaffe och luncher. Ibland undrade jag om det räckte för honom...han kanske inte ville gå vidare alls. Men så en dag fick jag lite extra hjälp av honom då jag privat behövde en människa med hans yrkeskunskaper. Jag började känna oerhörd värme över hans godhet och dessutom hade jag ett behov av att fly hemifrån. Jag gjorde det...till ett hotell i stan. Han dök upp efter några timmar och vi drack vitvin och åt sallad. Jag var den förste för honom sedan han träffat den kvinna han varit ihop med under mängder med år. Jag kände en viss nervositet i luften. När jag slutligen låg halvnaken i sängen så retades jag och sa "Du gillar det här va?" varvid han svarade "Nej jag gillar dig!". Jag kände mig utvald och jag mådde underbart bra.
Den natten var helt annorlunda mot allt annat jag varit med om. Han gav mig den starkaste orgasmen jag någonsin haft. Jag gav honom det han behövde. Men det mest fascinerande var nog mellanspelen. Ömhet, pyssel, kramar, klappande - trots att han både sov och halvsov som de flesta män gör i pauserna. Vid ett tillfälle försökte jag frigöra mig från hans fasta grepp då han sov tungt. Det var ungefär som i Robin Hood filmen när Robin Hood själ sista pengapåsen från kungen. Hur jag än slet för att glida ur hans famn så halade han in mig omgående igen. Det kändes som om jag var det mest värdefulla för honom i hela världen.
Nummer 3 är skorpion och han älskade som en skorpion lär göra. Med djävulsk precision lekte hans tunga i mitt sköte och i hela akten kände jag en brinnande passion. En dold bubblande vulkan som sipprade igenom i sprickorna då och då. En fuktig dimhöljd fruktträdgård med saftiga exotiska frukter och mängder med lugn och ro. En man att såväl älska med som att hålla i när åskan går.
Vi träffades en gång till. På stranden och i en stuga. Jag fotograferade honom precis innan jag skulle åka. Makalösa bilder som speglar hans själ såväl som person som älskare. Sedan dess har vi inte setts. Jag tror inte han är borta....vi har kontakt. Livet kan komma emellan ibland även om man inte vill det. Jag tror vi kommer ses igen snart...
Mina älskare - Nummer 2
Under
mitt första år på Viktoria Milan har tre män kommit mig nära. De är alla tre helt olika som
personer. Alla har påverkat mig som såväl älskarinna som medmänniska.
Alla har gett mig kunskaper för livet. Kunskaper jag inte velat vara
utan men i ett fall åtminstone velat slippa smärtan över att få även om
det inte gör ont längre.
Nummer 2 träffade jag helt förutsättningslöst strax innan jul 2011. Jag hade gett upp för stunden och skulle stänga kontot en tid. Vid en sista genomscanning hittade jag honom. Ett fysiskt praktexemplar, lämplig bakgrund och levandes i ett öppet förhållande. Det kändes tryggt. Jag vill inte skada någon.
Redan första kvällen - en afterwork - slog det blixtar emellan oss. Två veckor senare träffades vi på ett hotell. Jag fick uppleva sex på ett sätt jag aldrig gjort förut. Ett fysiskt praktexemplar innebär också en fysisk prestationsförmåga och en återhämtning utöver det normala. Han lärde mig vad "ett bra fuck" är...eller tättare sagt 3-4 stycken vid samma tillfälle. Det jag känt med honom inne i mig har jag aldrig upplevt innan. Både passform, teknik och längd på sessionen. Ljuvligt även om jag också kunde bli rejält trött. Det var sex och gymnastik på en gång. Men härligt!
Men inte nog med ljuvlig sex - Nummer 2 är min tvillingsjäl. Med honom kan jag prata om precis allting. Han ställer krav på mig som person - han hjälper mig att utvecklas som människa. Vi tänker lika dant - vi har samma värderingar. Nästan spökligt!
Allt var perfekt en tid. Jag hade en älskare utan risk för att såra tredje part men mitt sinne grumlades av en annan oavslutad affär.
Sagt och gjort....jag kapade linan till Nummer 1 ....om än kanske inte på bästa möjliga sätt. Samtidigt vände jag mig om och gav Nummer 2 hela min uppmärksamhet. Här och nu. Men glädjen blev inte långvarig. Han fick problem att ta han om. Jag skickade hem honom med löfte om att finnas kvar i någon form när han kom tillbaka till mig. Kravlös kärlek fungerar på det sättet. Den finns alltid kvar...oavsett vad som händer.
Nummer 2 och jag är tvillingar även om våra stjärntecken är kräftan. Han har hjälpt mig att sålla agnarna från vetet på Viktoria Milan. Jag skickade honom och hans fru på terapi. Han kommer att förbli min vän för alltid.
Nummer 2 träffade jag helt förutsättningslöst strax innan jul 2011. Jag hade gett upp för stunden och skulle stänga kontot en tid. Vid en sista genomscanning hittade jag honom. Ett fysiskt praktexemplar, lämplig bakgrund och levandes i ett öppet förhållande. Det kändes tryggt. Jag vill inte skada någon.
Redan första kvällen - en afterwork - slog det blixtar emellan oss. Två veckor senare träffades vi på ett hotell. Jag fick uppleva sex på ett sätt jag aldrig gjort förut. Ett fysiskt praktexemplar innebär också en fysisk prestationsförmåga och en återhämtning utöver det normala. Han lärde mig vad "ett bra fuck" är...eller tättare sagt 3-4 stycken vid samma tillfälle. Det jag känt med honom inne i mig har jag aldrig upplevt innan. Både passform, teknik och längd på sessionen. Ljuvligt även om jag också kunde bli rejält trött. Det var sex och gymnastik på en gång. Men härligt!
Men inte nog med ljuvlig sex - Nummer 2 är min tvillingsjäl. Med honom kan jag prata om precis allting. Han ställer krav på mig som person - han hjälper mig att utvecklas som människa. Vi tänker lika dant - vi har samma värderingar. Nästan spökligt!
Allt var perfekt en tid. Jag hade en älskare utan risk för att såra tredje part men mitt sinne grumlades av en annan oavslutad affär.
Vi stod nakna framför en spegel. Jag strax framför honom. Jag såg hans strålande fysik - brunbränd, axelbred och grann. Han log och jag log tillbaka. En arm kring min midja....tänk om jag hade haft kameran med mig. Det var en härlig bild.Jag insåg några timmar senare att jag var tvungen att släppa Nummer 1 för gott. Jag hade delvis redan gett upp honom men inte drömmen om allt det vi sa vi skulle göra.
Ett gammalt minne blixtrade då till i mitt huvud. Hur skulle det vara att ha Nummer 1 bakom mig. Lite kortare och tio kilo lättare men med järnfysik.
Det gjorde lite ont....men jag slog bort det och vände mig och kysste min heta älskare..
Sagt och gjort....jag kapade linan till Nummer 1 ....om än kanske inte på bästa möjliga sätt. Samtidigt vände jag mig om och gav Nummer 2 hela min uppmärksamhet. Här och nu. Men glädjen blev inte långvarig. Han fick problem att ta han om. Jag skickade hem honom med löfte om att finnas kvar i någon form när han kom tillbaka till mig. Kravlös kärlek fungerar på det sättet. Den finns alltid kvar...oavsett vad som händer.
Nummer 2 och jag är tvillingar även om våra stjärntecken är kräftan. Han har hjälpt mig att sålla agnarna från vetet på Viktoria Milan. Jag skickade honom och hans fru på terapi. Han kommer att förbli min vän för alltid.
Mina älskare - Nummer 1
Tre personer har kommit nära mig under min tid på Victoria Milan.
Alla tre på helt olika sätt. En på distans.
Jag gick med i Victoria Milan för cirka ett år sedan. Oändligt massa mail har skickats och jag har druckit kaffe med en hel del män. Men ett fåtal har haft något jag varit intresserad av. Det är så med personkemin - det som fungerar i mail fungerar inte alltid i verkligheten. Och med det utbud jag som kvinna har på VM så har jag bestämt mig för att funkar det inte från första stund så vill jag inte jobba på att skapa den rätta glöden.
Under detta år har tre män kommit mig nära. De är alla tre helt olika som personer. Alla har påverkat mig som såväl älskarinna som medmänniska. Alla har gett mig kunskaper för livet. Kunskaper jag inte velat vara utan men i ett fall åtminstone velat slippa smärtan över att få även om det inte gör ont längre.
Detta är mina intryck av Nummer 1 vid tiden då denna post skrevs. Dessa visade sig vara helt fel. Men läs och lär ändå. Detta är en del av min resa.,...
Nummer 1 tröttnade under hösten 2011 eller fick helt enkelt en annan agenda i livet. Avståndet ställde till det för oss såväl som en flera månaders tjänstresa. Det där första mötet blev aldrig av helt enkelt. Så i stället fastnade vi i vår värld av fantasi, ljuvliga heta mail och heta chattar.
Jag gissar idag att han var/är en on-line player och gissningsvis även en player. Det vill säga en person som huvudsakligen drivs av erövringar men som egentligen inte vill ha någon närmare intimitet. Det finns alltid en ny flirt på gång och något nytt och hetare att jaga. Så länge man är ouppnåbar så är man intressant. När man inte är det så tappar en player intresset. Kanske har jag fel i denna slutsats om en player men vad skall jag tro utan svar på de sista mailen som jag idiotiskt nog skickade då jag skulle resa på hans håll.
Nej jag är inte arg längre. Jag har på senare tid sett att jag själv agerar likadant ibland...det vill säga låter bli att svara folk eller ändrar mig beroende på vad som händer i omgivningen. Kanske är jag snart en player jag med.... volymen på flirtkontakter har en avtrubbande effekt. Intresset kan dö utan att man vill redovisa varför.
Väduren lär vara en underbar älskare och sexatlet. Men han tröttnar fort för han drivs ständigt av nya utmaningar men jag var ingen längre. Han hade antagligen erövrat mig precis så långt som det passade honom. Han hade nya byten att jaga.
Jag tar tacksamt emot de erfarenheter jag fick av Nummer 1. De gjorde ont för stunden men stärkte mig på sikt. Det känns som om jag fått en hud lika tjock som en elefants och det jag lärt mig har jag nytta av såväl privat som i jobbet. Livet går vidare utan att ha fått njuta essensen av honom. Men kanske är det så att de bästa ligg är de som aldrig blir av.
Mot nya äventyr....
Alla tre på helt olika sätt. En på distans.
Jag gick med i Victoria Milan för cirka ett år sedan. Oändligt massa mail har skickats och jag har druckit kaffe med en hel del män. Men ett fåtal har haft något jag varit intresserad av. Det är så med personkemin - det som fungerar i mail fungerar inte alltid i verkligheten. Och med det utbud jag som kvinna har på VM så har jag bestämt mig för att funkar det inte från första stund så vill jag inte jobba på att skapa den rätta glöden.
Under detta år har tre män kommit mig nära. De är alla tre helt olika som personer. Alla har påverkat mig som såväl älskarinna som medmänniska. Alla har gett mig kunskaper för livet. Kunskaper jag inte velat vara utan men i ett fall åtminstone velat slippa smärtan över att få även om det inte gör ont längre.
Detta är mina intryck av Nummer 1 vid tiden då denna post skrevs. Dessa visade sig vara helt fel. Men läs och lär ändå. Detta är en del av min resa.,...
Frukost på Manhattan, långseglingar, motorcykelåkning var saker vi drömde om tillsammans i vår lilla fantasivärld. Vi hade en oerhört intim kontakt per mail. Men jag kände honom aldrig. Jag gissade ofta att jag antingen såg en välansad fasad eller en obotlig romantiker...på gränsen till naiv. Eller också var han en oerhört begåvad "försäljare" van att manipulera och förföra damer. Vilket som var sant vet jag inte...vi träffades aldrig. Likväl var han min älskare.
Han fanns under mitt skinn dygnet runt en tid. Han höll mig varm i sängen. Jag ropade hans namn en morgon när lusten blev så stor att jag smekte mig själv. Jag ville ha honom där....han var där.
Nummer 1 tröttnade under hösten 2011 eller fick helt enkelt en annan agenda i livet. Avståndet ställde till det för oss såväl som en flera månaders tjänstresa. Det där första mötet blev aldrig av helt enkelt. Så i stället fastnade vi i vår värld av fantasi, ljuvliga heta mail och heta chattar.
Jag gissar idag att han var/är en on-line player och gissningsvis även en player. Det vill säga en person som huvudsakligen drivs av erövringar men som egentligen inte vill ha någon närmare intimitet. Det finns alltid en ny flirt på gång och något nytt och hetare att jaga. Så länge man är ouppnåbar så är man intressant. När man inte är det så tappar en player intresset. Kanske har jag fel i denna slutsats om en player men vad skall jag tro utan svar på de sista mailen som jag idiotiskt nog skickade då jag skulle resa på hans håll.
Att tiga är en praktisk lösning har jag förstått i efterhand. För den som tiger alltså....inte för den som vill ha svar. För om man tiger så smäller man inte i dörren. Den kan förbli olåst och eventuellt på glänt. Men det kan också betyda att en betongdörr har låsts mitt framför ansiktet på motparten. Personen i andra ändan har ingen aning. Personen i andra ändan drabbas av total förvirring.
Detta trick har jag lärt mig att använda....ja faktiskt. Det är en smart lösning när man inte vill ge mer eller helt enkelt inte ha tid. Som avsändare av tystnad så kan jag alltid ändra mig om jag vill. Om jag däremot smäller i dörren så är den onekligen stängd framöver.Kanske är Nummer 1 inte en player. Kanske är han en mjuk och varm person som inte kan säga nej på grund av att han inte vill såra. Kanske var han så fucked-up-in-life att mailkorgen och avlägsna vänner var oväsentliga. Men efterspelet vid en chat fick mig att tveka på denna möjlighet. Jag hade skickat sista mailen med läsnotifikation och de var uppenbarligen lästa. Men på chatten sa han att han inte hade fått dem. Jag blev riktigt sjuhelsickes förbannad och skar mentalt tasken av honom med ett hyfsat välformulerat mail ett par veckor senare. Varför ljuga? Varför inte säga bara "dra åt helvete" om han tröttnat!
Nej jag är inte arg längre. Jag har på senare tid sett att jag själv agerar likadant ibland...det vill säga låter bli att svara folk eller ändrar mig beroende på vad som händer i omgivningen. Kanske är jag snart en player jag med.... volymen på flirtkontakter har en avtrubbande effekt. Intresset kan dö utan att man vill redovisa varför.
Livet är inte svart eller vitt - det är fullt med gråskalor som kan förvirra men som får en att agera med vad som ser ut som likgiltighet.
Väduren lär vara en underbar älskare och sexatlet. Men han tröttnar fort för han drivs ständigt av nya utmaningar men jag var ingen längre. Han hade antagligen erövrat mig precis så långt som det passade honom. Han hade nya byten att jaga.
Jag tar tacksamt emot de erfarenheter jag fick av Nummer 1. De gjorde ont för stunden men stärkte mig på sikt. Det känns som om jag fått en hud lika tjock som en elefants och det jag lärt mig har jag nytta av såväl privat som i jobbet. Livet går vidare utan att ha fått njuta essensen av honom. Men kanske är det så att de bästa ligg är de som aldrig blir av.
Mot nya äventyr....
lördag 4 augusti 2012
Skriande ensamhet i tvåsamheten
Vad fick mig att söka mig till Victoria Milan?
Jag påmindes om detta i morse då jag låg ensam i min säng. Jag ärt fortfarande sammanboende med mannen som snart blir min x-man. Vi tog beslutet för över ett år sedan men allt tar en väldig tid att genomföra. De sista tre åren hade vi sex max en gång i halvåret - på mitt initiativ. Det var inte så att han inte ville men han kände att jag var alfahonan men han var inte alfahannen. Han kände mitt missnöje och det fanns där. Han vågade inte ta initiativ själv - rädd för att bli avvisad.
Tyvärr var det just en alfahanne jag behövde. Både i livet i sin helhet och i sängen.
Jag var familjens ständige projektledare som fick ta alla beslut - små som stora. Om jag inte drev saker fram åt så hände inget. Jag försökte motivera familjen men då förföll allt. Jag var trött. Oerhört trött och besviken.
Jag själv utvecklades inte i förhållandet. Jag fick inget mothåll alls. Jag fick inte ens ett gräl när jag försökte mucka ett.
Ungefär för fyra år sedan insåg jag att kärleken hade dött. Den dog ungefär nio månader efter att jag bestämde mig för att sluta förändra honom och det som inte fungerade i relationen. Under nio månader levde vi i harmoni utan att jag kände ångest för ekonomi, hans företag som han inte fått ordning på, räkningarna, pensionsparandet etc. Jag lät honom sköta sitt och betalade de räkningar han inte fixade själv.
Nio månader lugn och ro. Sen insåg jag att kärleken dött. Utan hopp om en bättre framtid så hade kärleken sinat. Den försvann med hoppet.
Förra sommaren blev jag frestad. Kontinuerligt frestad. En man uppträdde inte bara flirtig utan även med ett uttalat erotiskt intresse. Han gjorde inga konkreta försök men påminde mig hela tiden om mitt icke existerande sexliv. Visserligen var han single men jag var ännu inte skiljd. Tyvärr var han i min närmaste bekantskapskrets. Jag insåg att jag inte ville stöka till relationerna inför öppen ridå. Jag insåg att om min törst skulle släckas någonstan så fick det vara utanför min ordinarie umgängeskrets.
Jag registrerade mig på Victoria Milan hösten 2012.
Jag påmindes om detta i morse då jag låg ensam i min säng. Jag ärt fortfarande sammanboende med mannen som snart blir min x-man. Vi tog beslutet för över ett år sedan men allt tar en väldig tid att genomföra. De sista tre åren hade vi sex max en gång i halvåret - på mitt initiativ. Det var inte så att han inte ville men han kände att jag var alfahonan men han var inte alfahannen. Han kände mitt missnöje och det fanns där. Han vågade inte ta initiativ själv - rädd för att bli avvisad.
Tyvärr var det just en alfahanne jag behövde. Både i livet i sin helhet och i sängen.
Jag var familjens ständige projektledare som fick ta alla beslut - små som stora. Om jag inte drev saker fram åt så hände inget. Jag försökte motivera familjen men då förföll allt. Jag var trött. Oerhört trött och besviken.
Jag själv utvecklades inte i förhållandet. Jag fick inget mothåll alls. Jag fick inte ens ett gräl när jag försökte mucka ett.
Ungefär för fyra år sedan insåg jag att kärleken hade dött. Den dog ungefär nio månader efter att jag bestämde mig för att sluta förändra honom och det som inte fungerade i relationen. Under nio månader levde vi i harmoni utan att jag kände ångest för ekonomi, hans företag som han inte fått ordning på, räkningarna, pensionsparandet etc. Jag lät honom sköta sitt och betalade de räkningar han inte fixade själv.
Nio månader lugn och ro. Sen insåg jag att kärleken dött. Utan hopp om en bättre framtid så hade kärleken sinat. Den försvann med hoppet.
Förra sommaren blev jag frestad. Kontinuerligt frestad. En man uppträdde inte bara flirtig utan även med ett uttalat erotiskt intresse. Han gjorde inga konkreta försök men påminde mig hela tiden om mitt icke existerande sexliv. Visserligen var han single men jag var ännu inte skiljd. Tyvärr var han i min närmaste bekantskapskrets. Jag insåg att jag inte ville stöka till relationerna inför öppen ridå. Jag insåg att om min törst skulle släckas någonstan så fick det vara utanför min ordinarie umgängeskrets.
Jag registrerade mig på Victoria Milan hösten 2012.
torsdag 12 juli 2012
Den ljuva jakten och on-line-players
För den oinvigde - jag tillbringade en tid på Victoria Milan då jag och maken tagit beslut om skilsmässa men ej hunnit genomföra den. Det tog några år. Jag jagade då på män i samma situation som jag.
Det är kul att jaga. Inget är så ljuvligt som att känna spänningen och förväntningarna inför en potentiell dejt. Killen ligger praktiskt taget framför mina fötter. Han är uppmärksam och hör av sig flera gånger om dagen. Han flirtar och öppnar upp i ljuvliga förtroendefulla samtal. Han säljer oftast in sig som såväl en flink och hänsynsfull älskare som en duktig affärsman. Ibland tror jag nästan det handlar om äktenskapsförmedling i stället för rekrytering av en älskare. Kontakt skapas ...förväntningarna stiger. Det är på det hela taget ett ljuvligt tillstånd när man skickar små söta förföriska flirtiga mail cirka 10 -15 gånger per dag. Jag får natthälsningar jag får morgonhälsningar. Han är ständigt närvarande.
Detta tillstånd kan ibland tvingas förlängas i "evinnerlighet" eftersom det inte alltid går att få till stånd en dejt så snart man skulle önska. För egen del på Victoria Milan så beror detta ofta på att min kalender är fulltecknad. När jag öppnar upp min profil för alla på VM så får jag en väldig massa förfrågningar. Oftast försöker jag klara av dem i tur och ordning. Men såsom varandes hårt yrkesarbetande med många dagsresor så går det knappast att fixa mer än en fika per vecka. Det tar med andra ord tid. De förföriska mailen blir allt mindre förföriska....men vi håller alltid kontakten regelbundet och jag spelar med öppna kort.
En online-playe är snygg, charmig och har en väldigt välskriven profil. Han vet hur man för sig och han bedövar dig fullständigt med sina vacka mail. Ni planerar det ljuva mötet....som aldrig verkar bli av. Han vill bara träffa dig om och när han själv vill vilket gissningsvis beror på en full agenda (frun, jobb och övriga kvinnor). Om han träffar dig så är det han sista nödlösning om inget annat bättre finns till hands.
Han beklagar sig ofta över "de övriga bitcharna" på siten som han inte kan bli av med. Han kanske till och med säger sig vara stalkad av någon kvinna. Sanningen är oftast den att han inte avslutat sina relationer tydligt nog - det är därför bitcharna hänger och nafsar i hans hasor eller vill ha hans hjärta på guldfat.
Det handlar om att ha makten...förföra....och boosta sitt ego. Inte om att ge något till någon. En online player är ute efter att tillgodose enbart sina egna behov.
Det finns mycket skrivet om cyber players, online players och players på Internet. Notera att dessa exempelhandlar om vanliga dejtingsiter - ej tillfälliga relationer som på Victoria Milan. Men jag vet att personlighetstypen förekommer även där.
Jag dömer inte någon som person efter så ytliga kontakter som mail. Jag dömer endast deras åtgärder eller bristen på dem.
http://www.welovedates.com/blog/2011/10/how-to-spot-a-player-online/
http://www.country-couples.co.uk/datingtips/how-to-spot-an-online-dating-player/
http://www.divavillage.com/article/id/67995
Det är kul att jaga. Inget är så ljuvligt som att känna spänningen och förväntningarna inför en potentiell dejt. Killen ligger praktiskt taget framför mina fötter. Han är uppmärksam och hör av sig flera gånger om dagen. Han flirtar och öppnar upp i ljuvliga förtroendefulla samtal. Han säljer oftast in sig som såväl en flink och hänsynsfull älskare som en duktig affärsman. Ibland tror jag nästan det handlar om äktenskapsförmedling i stället för rekrytering av en älskare. Kontakt skapas ...förväntningarna stiger. Det är på det hela taget ett ljuvligt tillstånd när man skickar små söta förföriska flirtiga mail cirka 10 -15 gånger per dag. Jag får natthälsningar jag får morgonhälsningar. Han är ständigt närvarande.
Detta tillstånd kan ibland tvingas förlängas i "evinnerlighet" eftersom det inte alltid går att få till stånd en dejt så snart man skulle önska. För egen del på Victoria Milan så beror detta ofta på att min kalender är fulltecknad. När jag öppnar upp min profil för alla på VM så får jag en väldig massa förfrågningar. Oftast försöker jag klara av dem i tur och ordning. Men såsom varandes hårt yrkesarbetande med många dagsresor så går det knappast att fixa mer än en fika per vecka. Det tar med andra ord tid. De förföriska mailen blir allt mindre förföriska....men vi håller alltid kontakten regelbundet och jag spelar med öppna kort.
Vid ett tillfälle var det ett långt avstånd som satte käppar i hjulet. Ett avstånd som så småningom även innefattade Atlanten. Och hur får man då en flirten till att överleva i tiden och avståndet?
Svar: det gör den antagligen inte.Jag har mött en del personer som jag tror har fastnat i detta ljuva tillstånd - det vill säga jakten. De verkar inte vara villiga att gå ett steg till. En kille lunchade jag med och drack kaffe med i fyra månader....jag började fundera på vad han egentligen var ute efter...men han kom i mål så småningom. Men en del andra undrar jag över vad de håller på med...jag pratar om de som jag bara möter virtuellt.
Försök träffas så snart ni bara kan. Den ljuva nätflirten dör snabbt utan näring i verkliga livet. Och tro inte att du är någon förrens du har lyckats knyta an i verkligheten också. Först då kan du räkna med att få respekt och hänsyn. Förhoppningsvis i alla fall.
Online player eller Cyber player
Jag har letat i källorna på nätet och det finns en personlighetstyp på alla dejtingsiter som man kallar för online-player. Det är ofta en av de där som dyker upp din första dag på dejtingsiten. En online-player kan självklart vara såväl man som kvinna.En online-playe är snygg, charmig och har en väldigt välskriven profil. Han vet hur man för sig och han bedövar dig fullständigt med sina vacka mail. Ni planerar det ljuva mötet....som aldrig verkar bli av. Han vill bara träffa dig om och när han själv vill vilket gissningsvis beror på en full agenda (frun, jobb och övriga kvinnor). Om han träffar dig så är det han sista nödlösning om inget annat bättre finns till hands.
Han beklagar sig ofta över "de övriga bitcharna" på siten som han inte kan bli av med. Han kanske till och med säger sig vara stalkad av någon kvinna. Sanningen är oftast den att han inte avslutat sina relationer tydligt nog - det är därför bitcharna hänger och nafsar i hans hasor eller vill ha hans hjärta på guldfat.
Det handlar om att ha makten...förföra....och boosta sitt ego. Inte om att ge något till någon. En online player är ute efter att tillgodose enbart sina egna behov.
Players are people that use online dating sites to arrange a string of casual encounters, they are simply sexual predators looking for their latest power trip and online dating sites offer a wide range and number of potential victims.
Det finns mycket skrivet om cyber players, online players och players på Internet. Notera att dessa exempelhandlar om vanliga dejtingsiter - ej tillfälliga relationer som på Victoria Milan. Men jag vet att personlighetstypen förekommer även där.
[Om "players"]
The first are people who are also offline players and it’s how they live their lives. “They see online dating as an extra way to feed their egos.” The other type, she says, are those who were shy and unlucky in love, but then tried online dating and “all of the sudden they go from being socially challenged to suddenly having all of these options.”
Sometimes, she adds, they don’t even meet anyone in person. “They just talk and chat. They get sort of addicted to it.
So, that’s red flag #1. They keep putting off meeting you in real life. Seems obvious right? But a lot of people can’t read the clearest signs and wind up wasting a lot of time.
If someone won’t eventually come play outside, they might not be socially capable. They might even be hiding behind an entirely constructed persona.
Källa http://cyberdatingexpert.com/signs-you-may-be-dating-a-cyber-player#.T_6f5pjKchc
Varning!
Detta att on-line-flirting är beroendeframkallande har vi nog alla upptäckt som provat på. Och vem kan egentligen ställa krav på cybertrohet eller trohet när man är i branschen för tillfälliga relationer eller otrohet? Trots detta vill jag höja ett varningens ord för cyber playern. Du kan riskera att investera emotionell kapital i en person som inte förtjänar det.- Lär dig att känna igen typen genom att läsa mina länkar
- Profiler och personer som stämmer in på följande skall du vara vaksam på:
1. profilen och presentationen verkar vara för bra för att vara sanna
2. personerna stämmer in i beteendemönstret för en online-player
3. personen har omdömen från flera personer men väldigt lågt betyg (se längt ner till höger på profilen)
4. personen förhalar mötet
Dessa personer kan vara players på ett eller annat sätt...on-line eller i verkliga livet. Eller också lovar de helt enkelt mer än de kan leva upp till. Och dessa skall du också passa dig för. - Om du börjar umgås med en player förvänta dig inte mer än vad du kan få. Du kan få tillfällig njutning och nöje men du kommer ständigt att vara nummer 5 efter:
1. frun
2. barn
3. jobb och
4. den nya kvinna/mannen som jagas för stunden.
Brasklapp
Vad det gäller mina möten med eventuella online players på VM så vet jag givetvis inte varför en del personer beter sig som de gör. Jag har ställt frågor och inte fått några svar. Det enda jag kan göra är att dra slutsatser av det jag ser och det är det som personen behagar förmedla mig. Det vill säga ingenting.Jag dömer inte någon som person efter så ytliga kontakter som mail. Jag dömer endast deras åtgärder eller bristen på dem.
Länklista
Alla länkar syftar på vanlig dejting. Filtrera och tolka om informationen så kan du få ut en hel del gällande mer tillfällig typ av dejting.http://www.welovedates.com/blog/2011/10/how-to-spot-a-player-online/
http://www.country-couples.co.uk/datingtips/how-to-spot-an-online-dating-player/
http://www.divavillage.com/article/id/67995
onsdag 11 juli 2012
Try before buy - webbsex eller ej
När man väl fått bra kontakt via mail någon på en site som Victoria Milan eller liknande så händer nästan alltid det att man börjar prata sex. Att kliniskt diskutera preferenser har jag inget emot alls men när det kommer till en situation där det går ut på att kåta upp varandra - näst intill ha sex - så har jag börjat värja mig.
Visst kan det vara kul att bli vrålkåt och sugen på en människa. Men för egen del vill jag inte det innan jag träffat människan i fråga. Tänk dig att sitta på första dejten och känna lätt avsky för en person och inse att denne person rotat runt i ditt underliv - om än bara virtuellt. I värsta fall är personen mitt emot dig upptänd då han kommer ihåg sista chatten. Han kanske inte inser att du inte känner detsamma. Det kan med andra ord bli svårt att bli av med honom.
Så småningom vill dessa skjutglada män oftast tillbaka och dricka honung igen. Då förväntas man finnas kvar. De blir mycket förtretade eller upptända om man då agerar avvisande. Jag gissar att dessa ögonblick då de kommer tillbaka grundar sig på motgångar bland de förväntade nya erövringarna, motgångar i affärslivet eller privatlivet. När behoven är som störst vill de ha sex men att i mellanperioden ge motparten vad hon behöver mellan sexsessionerna finns inte i deras huvuden.Vi kvinnor behöver gödning mellan varven för att funka sexuellt.
Jag tror killar eggas av att behöva erövra kvinnan en gång till då hon uppenbarligen dragit vidare när han hör av sig igen efter 6-9 månader. För de flesta kvinnor är detta bara plågsamt.
Visst kan det vara kul att bli vrålkåt och sugen på en människa. Men för egen del vill jag inte det innan jag träffat människan i fråga. Tänk dig att sitta på första dejten och känna lätt avsky för en person och inse att denne person rotat runt i ditt underliv - om än bara virtuellt. I värsta fall är personen mitt emot dig upptänd då han kommer ihåg sista chatten. Han kanske inte inser att du inte känner detsamma. Det kan med andra ord bli svårt att bli av med honom.
Try-before-buy
Ett argument för webbsex innan ett riktigt möte är "try before you buy" - men vad är det man provar egentligen? Personens sexuella preferenser i viss mån kan jag tänka mig. Men enligt min erfarenhet så kämpar man med tangentbord och sexuell stimulans så att det blir pannkaka av det mesta. Det är inte lätt att ha ett kreativt och fuktdrypande språk, vara trogen sina sexuella preferenser, uppleva på ett "naturligt sätt" samtidigt som man rattar sitt tangentbordet eller iPhone med en hand. För tjejerna kan det dessutom bli väldigt söligt - framför allt om killen kommenderar henne att stimulera vaginalt och stoppa ett finger i anus. Vilken hand skall hon skriva med? Vilken hand skall hon ge feedback med - den feedback som behövs för att göra honom het:Visar en websexchat verkligen vad jag går för i sängen? Tillåt mig tvivla!
Sexuella önskningar
En kille ville att jag skulle ge honom min sexuella önskelista - vad ville jag uppleva? Jag vägrade då jag en gång tidigare i mitt liv diskuterat detta utförligt och på köpet knutit väldigt hårt an till en man som inte höll i långa loppet. Vi ägnade mycket tid åt fantasier och vad vi skulle göra när vi träffades. Han tänjde mina gränser - även om det snarare var hans önskemål än mina det handlade om. Jag växte som sexuell varelse och det vill jag fortfarande göra. Men bara tillsammans med människor som jag vet att jag vill ha sex med och endast i det tempot som skapas genom gemensam lek i sänghalmen. Visst kan man diskutera nya saker per telefon men tilliten måste förtjänas i realtid - inte via mail och chat i förtid tillsammans med en främling.Fire-and-go
Jag har sett några högintressanta män försvinna ut i periferin efter att man "provat på" via webben. Det är precis som om erövringen är fullbordad i och med att de betäckt en virtuellt. De tappar intresset. Eller rättare sagt - de flesta tappar intresset för stunden men återkommer långt senare. Så långt senare att jag stängt dörren och dragit vidare. Män har uppenbarligen inte samma tidsperspektiv gällande relationer som kvinnor. Jag tror de snabbt laddar om revolvern och drar ut på jakt efter något nytt villebråd att lägga omkull - IRL eller virtuellt. Detta har jag fått bekräftat av en av mina bästa vänner. Han myntade uttrycket ”fire-and-go”. Jag har sett det vid några tillfällen varav en gjorde svinont.Så småningom vill dessa skjutglada män oftast tillbaka och dricka honung igen. Då förväntas man finnas kvar. De blir mycket förtretade eller upptända om man då agerar avvisande. Jag gissar att dessa ögonblick då de kommer tillbaka grundar sig på motgångar bland de förväntade nya erövringarna, motgångar i affärslivet eller privatlivet. När behoven är som störst vill de ha sex men att i mellanperioden ge motparten vad hon behöver mellan sexsessionerna finns inte i deras huvuden.Vi kvinnor behöver gödning mellan varven för att funka sexuellt.
Jag tror killar eggas av att behöva erövra kvinnan en gång till då hon uppenbarligen dragit vidare när han hör av sig igen efter 6-9 månader. För de flesta kvinnor är detta bara plågsamt.
Mitt råd till männen och kvinnorna
Inse att websex inte visar över huvud taget vad en person kan prestera sexuellt i sängen eller för all del på annan plats heller. Det visar bara hur slängd i käften hon/han är, vilket ordföråd hon har, vilken förmåga hon har att uttrycka sin fantasi i text och hur bra hon är på att ratta sina behov och tangentbordet eller mobilen samtidigt. Om du verkligen vill vet....då måste du prova. IRL!Mitt råd till kvinnorna
Vill du träffa den man du har på linjen -ha inte sex virtuellt. Diskutera preferenser, retas lite, flirta lite men vänta med att gå ut för hårt tills att du har träffat honom. Knyt an i verkligheten först oavsett om det är en mer tillfällig relation eller om det finns hopp om en långsiktig. Lyfter du på benet i förtid är risken att han dryper av tillfredsställd för stunden och med nya kvinnor eller andra troféer i sikte.onsdag 27 juni 2012
Den tysta diplomatin
Jag har nog varit naiv. Jag har försökt att svara alla invitationer trots ton och fason. Detta har varit tufft då det väller in mail då min profil och bild är synlig. Jag fick en gång 85 mail på 30 timmar. Det tog sju timmar att svara på alla mail och ta hand om de konversationer som nästan alltid följde på ett vänligt avvisande.
En del mail är rent ut sagt idiotiskt hopplösa. Det kan vara väldigt unga människor eller väldigt "fel" gällande vad de har att erbjuda. Vad jag söker syns tydligt i min profil. Ibland tror jag dessa män inte har läsförståelse alls. Men jag försöker svara vänligt. Jag vet att det finns oändligt många fler män än kvinnor på VM. Alla bör få den respekt de förtjänar. Det är bara det att kandidaterna inte alltid förtjänar respekt.
En del personer har jag drämt till rejält med hjälp av ord. Ett exempel som fungerat väldigt bra är:
En annan gång började en kille med:
Den sista tiden har jag dock delvis gett upp med att vara så vänlig. Jag skickar ett men endast ett vänligt avvisande men låter bli att svara på följande svar. Att tiga ihjäl efterhängsna oönskade beundrare verkar vara mest effektivt. Att sen dessutom slänga bort eventuell idiotiska mailkorrensponandens är ett verkligt skönt renhetsbad.
En del mail är rent ut sagt idiotiskt hopplösa. Det kan vara väldigt unga människor eller väldigt "fel" gällande vad de har att erbjuda. Vad jag söker syns tydligt i min profil. Ibland tror jag dessa män inte har läsförståelse alls. Men jag försöker svara vänligt. Jag vet att det finns oändligt många fler män än kvinnor på VM. Alla bör få den respekt de förtjänar. Det är bara det att kandidaterna inte alltid förtjänar respekt.
En del personer har jag drämt till rejält med hjälp av ord. Ett exempel som fungerat väldigt bra är:
Jag behöver ingen mer gift man. Jag har redan två. Den jag är gift med och min älskare.En annan gång avvisade jag en väldigt efterhängsen man med:
Du som har huvudet på skaft och skriver så bra kommer säkert att finna någon här på VM. Lycka till!Jag fick svaret:
En dag kommer jag få din fitta att drypa av fukt och du kommer böna och be 'knulla mig"Utan ett ord rapporterade jag kille omgående till administrationen.
En annan gång började en kille med:
Du som är så snygg vore det skönt att stoppa kuken i.Undra vilken kroppsdel han tänkte med kan man undra. Jag undrar vad VMs administration gör med en sådant ljushuvud.
Den sista tiden har jag dock delvis gett upp med att vara så vänlig. Jag skickar ett men endast ett vänligt avvisande men låter bli att svara på följande svar. Att tiga ihjäl efterhängsna oönskade beundrare verkar vara mest effektivt. Att sen dessutom slänga bort eventuell idiotiska mailkorrensponandens är ett verkligt skönt renhetsbad.
Den sista tiden har jag börjat förstå en av mina gamla vänner på VM som ofta gjort mig rosenrasande genom att låta bli att svara på mina mail. Då batterierna är slut och du inte orkar mer - TIG!
Detta är den tysta diplomatin.
Bakläxa
Jag kommer ihåg en av de allra första konversationerna jag hade på Viktoria Milan. Det var en rätt så ung kille - ca 32 år tror jag. Han berättade att hans fru och han inte kunde ha sex på grund av någon slags "komplikation" och det var därför han var på VM. Jag fattade det först om om hon var på annan ort. Efter ett antal mail fram och tillbaka visade det sig att hans fru led av en gynekologisk sjukdom som gjorde det helt omöjligt med sexuell samvaro. Kille var helt förstörd av omhetstörst och längtade något alldeles otroligt efter intimitet och sex.
Jag frågade honom om inte hans fru längtade lika mycket. Han svarade att det visste han förvisso inte men han visste att hon tog alla närmande från honom som sexuella inviter. Detta skulle får henne till att må väldigt dåligt. Killen hade därmed slutat visa sina ömhetsbetygelser. De hade också slutat att prata om detta gigantiska gemensamma problem.
Det stod således en älg mitt i coktailpartyt men ingen låtsades om det.
Jag frågade om de hade sökt hjälp och de hade det. Medicinska vetenskapen hade gjort allt för dem. Det var bara att gilla läget. Killen var därmed fast förvissad om att skaffa sig en älskarinna var det enda rätta. Han skulle få det han behövde och hans frun skulle slippa krav på sexuell samvaro..
Jag skrev då
Jag frågade honom om inte hans fru längtade lika mycket. Han svarade att det visste han förvisso inte men han visste att hon tog alla närmande från honom som sexuella inviter. Detta skulle får henne till att må väldigt dåligt. Killen hade därmed slutat visa sina ömhetsbetygelser. De hade också slutat att prata om detta gigantiska gemensamma problem.
Det stod således en älg mitt i coktailpartyt men ingen låtsades om det.
Jag frågade om de hade sökt hjälp och de hade det. Medicinska vetenskapen hade gjort allt för dem. Det var bara att gilla läget. Killen var därmed fast förvissad om att skaffa sig en älskarinna var det enda rätta. Han skulle få det han behövde och hans frun skulle slippa krav på sexuell samvaro..
Jag skrev då
"Men din fru då...behöver inte hon hon en kram ibland? Skall hon leva helt utan intimitet och ömhetsbetygelser när du umgås med din älskarinna? Ni har bara varit gifta i 6 år - sök hjälp hos en specialist på sådana här tillstånd annars kan ni lika gärna skiljas med en gång. Det kommer aldrig hålla."Jag hörde aldrig ifrån honom igen. Jag vet inte om han fortsatte att vara aktiv. Jag hoppas han tog tag i sitt äktenskap och började prata med sin fru. Jag bad en bön den natten....jag hoppas de löste sitt problem
Syfte med denna blogg
"Lust och Känsla" är en parafras på "Förnuft och känsla". Lusten är inte förnuftig den lever sitt eget liv. Min lust och min livsituation förde mig till Victoria Milan för snart ett år sedan. Viktoria Milan är en dejtingsite med människor i relation som huvudsaklig målgrupp. Den kallas ofta för otrohetssajten.
Jag har en del betraktelser att berätta om manligt, kvinnligt, älskarinnans och älskarens roll. Jag har haft kul men jag har också lidit en del kval och sökt information. Det finns ingen nyanserad bild av fenomenet kärleksaffärer. Allt som finns skrivet på webben har den bedragna som målgrupp. Med pekpinnar förmanas vi men vad som alltid glöms är att vi som hamnar på "fel sida" också är människor. Vi har känslor, tankar och kval. Det är ingen rosenströdd väg vi vandrar.
Allt kommer inte vara allvar här. Här kommer att bjudas på skratt och roliga historier också. Livet på VM kan vara rätt dråpligt också. Men en sak kan du dock vara säker på - här kommer inte förekomma vare sig sexscener eller sexuella bilder.
Jag har en del betraktelser att berätta om manligt, kvinnligt, älskarinnans och älskarens roll. Jag har haft kul men jag har också lidit en del kval och sökt information. Det finns ingen nyanserad bild av fenomenet kärleksaffärer. Allt som finns skrivet på webben har den bedragna som målgrupp. Med pekpinnar förmanas vi men vad som alltid glöms är att vi som hamnar på "fel sida" också är människor. Vi har känslor, tankar och kval. Det är ingen rosenströdd väg vi vandrar.
Allt kommer inte vara allvar här. Här kommer att bjudas på skratt och roliga historier också. Livet på VM kan vara rätt dråpligt också. Men en sak kan du dock vara säker på - här kommer inte förekomma vare sig sexscener eller sexuella bilder.
Skjut inte budbäraren!
Om du är en ilsken bedragen fru eller äkta man - bli inte arg på mig. Jag har endast ägnat mig åt män i öppen relation eller sådana som är i samma fas av livet som jag - det vill säga segdragen skilsmässa. En och annan kandidat har jag dessutom skickat hem med en rejäl bakläxa. Skjut på din man eller din fru istället. Det är han/hon som är den skyldige.- Jag ursäktar ingen som bedrar sina nära och kära
- Jag försvarar inte företeelsen Viktoria Milan
- Jag försvarar inte en enda av de kåta potentiella älskare som sökt kontakt med mig.
- Bedragaren ansvarar för sitt eget agerande
- Bedragaren ansvarar för sin relation till äkta hälften, eventuella barn, släkt och vänner
- Älskarinnans eller älskarens är verktyg för otrohetens genomförande - inte dess ursprung och inte den som skall hållas ansvarig för vad som sker.
Integritet i allt
Jag kommer inte lämna ut vare sig namn eller historier som gör att personer kan komma att bli igenkända. Kanske kan en person som varit med i en dialog eller situation känna igen sig själv men jag kommer se till att ingen annan kan göra det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)