Förvirrande dejt

Just hemkommen från en förvirrande dejt. Jag träffade en singlekille jag mött på Victoria Milan så dejten hade det där konstiga draget av reservation och men samtidigt öppen inbjudande sexualitet. Single killar är ofta räddare än de gifta. Det är precis som om det har mer att förlora....konstigt nog.

Vi träffades på stan strax bredvid hans bostad. Med vad som kunde varit en förevändning var vi tvungna att gå in och fixa ett ärende i lägenheten. Mina varingsklockor ringde givetvis men jag accepterade att följa med. Jag visste hans fulla namn tack vare min egen fyndighet. Han hade inte sagt det. Detta kändes konstigt.

Han var öppet sexuellt inbjudande och tog på mig. Han visade upp sitt vackra hem, bläddrade i en bok och kom mig väldigt fysiskt nära. Han satt i soffan på ett sätt som stolt exponerade det han har. Jag var öppen, pratade kanske lite för mycket, försökte fråga mer än förra dejten och det gick bättre. Denne man gav mig andrum på ett annat sätt.

Jag var intresserad givetvis men inte för snabbsex för stunden. Jag hade aldrig gått med på det. Men jag var inte bekväm då miljön var för utlämnande men jag ville veta mer. Jag blev törstig och bad om ett glas vatten. Precis som han gick sa han att jag hade ljugit om en detalj om mitt utseende. Samtidigt som han hämtade det skickade jag ett lugnande meddelande till min virtuella livlina. Vi kvinnor har ofta det - den fysiska säkerheten är viktig.

Han kom tillbaks precis som jag la ner telefonen. Han sa en vänlig kommentar som tydde på att han visste varför jag haft den framme.

Jag vet inte vad han hade väntat sig men plötsligt hade han fått brådskande mail från jobbet. Det vet i sjutton när han läste det - jag märket det aldrig. Strax senare står jag där på gatan och känner mig allmänt vilsen. Vad fasiken hände?

Det kom en förklaring per mail några dagar senare. Jag kan känna att han var ärlig men samtidigt känner jag mig blåst. Med referenser till en nyligen känslig historia drog han sig ur. Han ansåg jag var för seriös fastän jag söker en älskare. Fastän jag såväl i profil som i våra mail framhåller vad jag vill ha - en vän att leka med. Em vän att lita på och leka med. Han å sin sida ville hitta en kvinna att nyttja utan behöva knyta an.

Kanske var hans ord bara en fasad. Kanske var sanningen att jag inte dög. Men varför jobbade han så hår och så länge med att sälja i sig. Jag fattar det inte.

Trots allt. Jag väljer att tro på honom. Mönstret stämmer med mina egna iakttagelser och vad har jag för val?