Varför är single killarna räddare än de gifta?

Efter snart två år till och från på Victoria Milan så är min slutsats att de gifta männen är mindre rädda om sina äktenskap än vad singlarna är om sin frihet. Singlar vill vara anonyma hur länge som helst. Mängder av trivsamma och präktiga äkta män har däremot presenterat sig med fullständigt namn och kopplat upp sig mot min profil på diverse olika sociala nätverk. En single verkar helst både köra första dejten och borda en helt anonymt ett antal gånger innan han säger vem han är. Han får något vilt i ögonen eller drar sig ur mailkonversationen ganska så omgående när identitetsfrågor kommer på tapeten.

Det är inte så att jag frågar singel-kandidaterna vad de heter men de blir förbaskade när jag inte vill ge dem mitt fulla förnamn vilket innebär att jag blir 100% spårbar. Då jag i det läget säger att de kan få det om jag får deras fulla namn så drar de sig ur. Självklart erbjuder jag dem mitt fulla namn i retur – det vill säga om det inte klarar av att Googla själva. Men det hjälper inte. Min slutsats i dessa fall är att de vill vara anonyma men accepterar inte att jag också vill vara det.

En gång hade en singlekille hittat min Facebookpage och berättade detta spontant. Då jag nämnde att jag hittat hans Facebook så sa han att det var OK. En timme senare dumpade han mig dock med ursäkten att han inte villa ha ihop det med någon som knyter an. Jag gissar att anonymitetsproblemet fanns med här. Men vad vet jag egentligen...inte ett enda skit. Per mail har man ingen aning om vad som är sant eller falskt. 

Jag är nog naiv men jag trodde inte anonym sex och anonyma relationer förekom annat än undantagsvis IRL och på film. Det vill säga att folk dönar i säng efter en blöt kväll på krogen. För egen del skulle jag aldrig lämna ut vare sig min kropp eller delar av min själ till en man som inte har stake för att stå för vem han är. Neppeligen. Glöm det! Jag vill veta vem jag ger mig i lag med - det gäller såväl säkerhet som att jag inte tänder på osäkra och otrygga män. Jag vill inte ha ett anonymt knull!

Till saken hör också att jag haft en Internetstalker efter mig i över två år. Jag vet vad folk är mäktiga att göra i anonymitetens namn. Jag vet exakt vilken effekt det hade på denna person när han avslöjade sin sanna identitet på LinkedIn där han bevakade min profil dagligen. När han insåg att allt han skrev till mig och alla hot mot mig gick att spåra till honom så la han av.

Man kan göra mycket ont i anonymitetens namn - man behöver inte ta ansvar över huvud taget.  

Jag kan i och för sig förstå om en gift man eller en man i relation skulle vilja vara anonym. Men de fåtal jag varit i kontakt med har agerat precis tvärt om. De har klart och tydligt skyltat med vilka de är. Jag gissar det är för att skapa förtroende och jag gissar att det varit väldigt trygga män jag mött.

Relations- och intimitetsrädda singlar

Singlekillar ter sig rädda för såväl intimitet som relationer. De verkar fastna i beräkningen:

"Vad kostar kakan? Undra hur god den är? Kostar den inte lite för mycket? Nej den är nog för dyr...jag törs inte". De vågar inte ens smaka på kakan. Det är precis som om ett ligg eller flera kan leda till ofrivilligt äktenskap. Jag förstår mig inte på dem. Man har ju full beslutsrätt under hela resan. Man har rätt att ändra sig.

Män i relation tar för sig på ett annat sätt. Gilla eller ogilla - rakt spår. Raka rör. Men de är ju gifta och kan alltid gå på reträtt när som helst...."jag är ju gift". De är väl också intimitetshungriga så till den milda grad att de struntar i risken att "knyta an".

Nu får jag säga att jag faktiskt inte haft ihop det en enda gång med en gift man – annat än med en som fick leka och en som var i skilsmässa. Men jag tror detta gäller för alla gifta män. De har en slags grundtrygghet i äktenskapet och det vet att de när som helst kan välja att vända tillbaka utan att behöva förklara särskilt mycket.

Så hur gör man för att få en "trogen" single älskare?