Det varade i drygt två år men nu är jag ensam igen. Jag är både lättad och vemodig. Lättad för att jag inte kunde älska honom nog och för att han hade en önskan jag inte kunde tillfredsställa, Vemodig för han var och är en god man. Dock gråter jag ej.
Vi njöt av varandra till 100% men var inte menade för varandra på sikt. Det var en tillfällig lugn hamn ....vi behövde varandra..
Jag orkar inte med en "heltidsrelation" på ett bra tag, Jag har en hel del att lösa hemma och vårda såväl föräldrar som barn.
Under åren som detta varade har jag slitits mellan då och nu. Jag har haft svårt att få ro. Jag har haft en del oupplösta knutar som funnits kvar sedan min tid på Victoria Milan. Jag tror inte jag kommer ta upp jakten där igen. Jag har - om jag så önskar - en ny möjlig lekkamrat på lut. Först och främst skall jag vila och ordna en del praktiska saker i mitt hem och ta vara på mina underbara vänner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar