Careless wispers

Denna låt är definitivt ej tillämpbar på mitt liv men den berör mig djup ändå.

I'm never gonna dance again the way I danced with you

I feel so unsure
As I take your hand and lead you to the dance floor
As the music dies, something in your eyes
Calls to mind the silver screen
And all its sad good-byes

I'm never gonna dance again
Guilty feet have got no rhythm
Though it's easy to pretend
I know you're not a fool

Should've known better than to cheat a friend
And waste the chance that I've been given
So I'm never gonna dance again
The way I danced with you

Time can never mend
The careless whispers of a good friend
To the heart and mind
Ignorance is kind
There's no comfort in the truth
Pain is all you'll find

I'm never gonna dance again
Guilty feet have got no rhythm
Though it's easy to pretend
I know you're not a fool

I should've known better than to cheat a friend
And waste…

Nu åker de vackra minnena ut

Jag blev dumpad av en vän på försommaren. Det funkade inte på grund av logistikproblem - han bor för långt bort och har fått ändrade arbetsförhållanden. Saknaden har trots det varit enorm. Jag har vårdat hans minne och bestämt mig för att inte smälla i någon dörr alls utan ha en öppen väg tillbaka om saker och ting ändrar sig i framtiden.

I veckan fanns ett reellt skäl att söka kontakt igen. Ett av hans ägodelar måste bort. Ett svar som "jag hämtar upp den när jag är i närheten", "slit den med hälsan" eller "lämna till stadsmissionen" var det jag förväntade mig.

Mitt mail lästes massvis med gånger - jag har läsnotifikation på det - men inget svar. Jag skickade ett vänligt förtydligande om han möjligtvis inte förstått mina avsikter - det var ett enkelt praktiskt problem och jag förtjänar faktiskt klart besked.

Vid uppbrottet frågade han "Vi kan väl vara vänner?" och jag svarade självklart "ja"

Varför frågade han detta? Var det bara ihåliga ord för att döva ett dåligt samvete? 

När jag började helgstäda dök de torkade rosorna jag en gång fick av honom upp. De hade legat i en vacker skål det sista då buketten höll på att rasa samman. Nu åker de ut. Hans ägodel kommer att komma till nytta på ett eller annat sätt. Nytt år kommer och jag står förhoppningsvis rustad.