Återuppstigen från dödsriket igen... men lite gråare

Så satt han där framför mig. Återuppstigen från dödsriket men lite gråare, lite tunnare men med sina vackra stålgrå ögon med mörka stjärnmönster som tittade mig djupt i ögonen. Allt var sig likt, Känslorna fanns kvar...ömsesidigt. Det sanslöst korta men intuitiva nyårsmailet - det jag aldrig skulle ha skickat enligt mina goda föresatser - hade gett oväntad utdelning och detta bara två veckor senare.

Han infann sig med så kort varsel att jag inte hann göra de förberedelser jag hade tänkt göra. Dessa innefattade bland annat samtal med min lokale vän. Livet i övrigt var dessutom kaos så på den vänliga frågan om hur tillgänglig jag var hade besvarats "kan ej möta dig fullt ut just nu". Detta skedde per mail några dagar innan vi sågs.

Vi pratade om det mesta som vi hade på hjärtat. Jag fick ställt nästan alla frågor jag hade på min lista. Jag pressade honom lite på några punkter och fick bland annat svaret att han inte riktigt visste vad han sökte. Dock hade han satt sig i bostadskö. Han menade att skilsmässan lär ske under 2014. Han var vilsen och känslig.

Han vill ha mig de kände jag fullt ut. Hans ord och kroppsspråket som i och för sig är väldigt diskret sa samma sak, Han berörde detta att avståndet ju är ett problem...syftade han på ett seriöst förhållande eller vad?

Jag fick berättat hur jag upplevt sista mötet i maj och varför det var så tungt att kasta in handduken då. Jag var ju stolt och stark i stunden men grät floder efteråt. Den stundtals naive, romantiska, gode, älskvärde mannen jag mötte där var inte en player på Victoria Milan som avverkade damer på rad. Det sistnämnda hade jag intalat mig i självförsvar. Jag hade haft fel i över två år. Han var äkta men som en sanna vädur så kunde han bara jobba på ett projekt åt gången. Var det business som gällde så var det business som gällde. Var det skaffa en vän så var det det som gällde. En vädur springer på nya utmaningar hela tiden och lägger allt annat åt sidan för stunden....

Han berättade att han stängt sin profil. Det är sant - jag hade kollat i förväg. Jag kollade idag återigen

Vi skrattade gott åt alla gånger jag pucklat på honom med överambitiösa mail som han inte mäktade besvara och hur jag reagerat med ilska över hans tystnad. Men båda stod starka och trygga kvar trots frustration och tandagnissel. Trots långa pauser. Han log åt mina djupa intuitiva mail som han aldrig visste när de skulle komma men lärt sig att "ta emot" på bästa sätt. Som det jag skickade på nyårsdagen.

Ämnet polyamori avhandlade vi dock inte alls. Jag känner att den jag först måste prata med är min lokale vän. Nu när jag vet att intresset från den långväga mannen finns kvar så vill jag finna en lösning.

Vi kommer ses igen om inte förr så till sommaren. Jag skall göra min hemläxa och fundera ut vad för slags kärleksrelation(er) jag vill ha. Jag kommer inte bedra någon av mina två herrar - jag kommer vara ärlig i allt. Ett steg i taget är det som gäller nu.

Även om inget är avslutat så känner jag att jag kan gå vidare. Jag vet var han står nu även om utsikterna är ovissa. Jag sörjer inte en död man längre....han lever...alla kort är öppna

Jag lever och njuter här och nu!